Proportionellt valsystem

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Proportionella val)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ett proportionellt valsystem vid val till en politisk församling är en fördelning av mandatpartier i proportion till respektive partis andel av rösterna. Proportionella valsystem kan också tillämpas i andra sammanhang. Eftersom röstandelarna mycket sällan ger helt exakta proportioner, måste systemet kompletteras med avrundningsregler. Ofta gör man också andra avsteg från ett renodlat proportionellt valsystem, exempelvis för att motverka partisplittring eller ge större vikt åt glesbefolkade områden.

Proportionella valsystem med större eller mindre modifikationer används i ett stort antal av världens stater. I Sverige används ett i stort sett proportionellt valsystem vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Man tillämpar dock den jämkade uddatalsmetoden, och dessutom vissa spärrregler för småpartier. Både jämkningen och spärreglerna tenderar att missgynna småpartier, och medför alltså begränsade avsteg från ren proportionalitet.

Innehåll

Avrundningsproblematiken

Eftersom varje parti skall tilldelas ett helt antal mandat, är en helt exakt proportionell fördelning bara möjlig, om varje parti har fått ett antal röster som är en heltalsmultipel av det totala röstetalet delat med antalet mandat. Annars måste någon form av avrundningsregel tillkomma.

Exempel 1

I en valkrets skall 10 mandat fördelas på 3 partier, A, B och C. Totalt har 10000 röster avgivits. Parti A har fått 5000, parti B 2000, och parti C 3000 röster.

I detta exempel är en exakt proportionell fördelning möjlig. Parti A har fått exakt 5 tiondelar av alla röster, och tilldelas därför 5 av de 10 mandaten. På samma sätt får parti B 2 mandat, och parti C 3 mandat.

Exempel 2

I en annan valkrets skall också 10 mandat fördelas på dessa tre partier, och också här har totalt har 10000 röster avgivits. Parti A har fått 5539, parti B 934 och parti C 3527 röster. En exakt fördelning skulle ge parti A 5,539 mandat, parti B 0,934 mandat och parti C 3,527 mandat. Om varje mandat skall besättas av en person, och alla dessa personer skall ha en röst var i den politiska församlingen, så är detta omöjligt. Se artiklarna under Kategori:Valsystem för olika sätt att lösa detta problem.

Sverige

Sverige har i likhet med grannländerna Norge och Danmark ett proportionellt valsystem och många olika partier att rösta på. Vid val till riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar med sammanlagt 310 mandat. Därutöver fördelas 39 utjämningsmandat. Fördelningen av mandat sker med den jämkade uddatalsmetoden med en spärr på 4% av de giltiga rösterna (fyraprocentsspärren).

Valsystemet fördelar väljarna i ett antal valkretsar som var och en ger ett antal mandat, i allmänhet fler än ett. Dessa mandat fördelas sedan med d'Hondts metod eller jämkade uddatalsmetoden eller annan liknande metod, efter antalet röster varje lista får i valkretsen. Resultatet kan sedan förbättras ytterligare genom att ett antal utjämningsmandat ges till listor som inte fått sin proportionerliga andel av mandaten.

Valsystem som inte är proportionella kallas exempelvis

Personliga verktyg