Heroin
Från Rilpedia
- Horse omdirigeras hit. För pokerturneringen, se H.O.R.S.E..
Heroin eller diacetylmorfin, är ett narkotikaklassat preparat som kemiskt är besläktat med, och utvinns av, morfin. Till skillnad från morfin har heroin en högre fettlöslighet, vilket gör att heroinmolekylen (diacetylmorfin) snabbare passerar blod-hjärnbarriären och ger typiska effekter, som muskelvärk, kallsvett, diarré, illamående, feber, kramper, gåshud och sömnlöshet. Under ruset, som pågår under cirka en kvart, uppstår en våg av välbehag och tillfredsställelse.
Heroin injiceras vanligen med spruta, men det kan också rökas, snortas, införas rektalt eller sniffas genom att heroinet hettas upp och ångorna andas in. Drogen är mycket beroendeframkallande.
Den kemiska beteckningen för heroin är C21H23NO5.
Innehåll |
Historia
Heroin började tillverkas av läkemedelsbolaget Bayer AG 1899 som lanserade det som ett helt ofarligt och icke vanebildande medel för den som var beroende av morfin. Heroin var klassat som läkemedel i Sverige fram till 1964. Från och med 1988 blev själva användningen av narkotika förbjuden i lag och sedan 1993 kan en användare dömas till fängelse. Det var britten och kemisten Charles Robert Alder Wright som år 1874 uppfann diacetylmorfin, genom att koka ättika och morfin. Dock var det hans tyske kollega Felix Hoffmann som året efter framställde heroin för medicinskt bruk. Hoffmann valde varumärket heroin eftersom hans försökspersoner betedde sig "heroiskt" efter att ha intagit ämnet.
Tillverkning
Den torkade mjölksaften från opiumvallmons omogna frökapsel kallas opium. Ur detta kan man utvinna ett ljusgult, kristalliskt pulver, morfin. Utvinning av heroin ur morfin sker i två steg: först framställs heroinbas genom att upphetta morfinet med ättiksyraanhydrid. Sedan upphettas heroinbasen med saltsyra för att framställa rent heroin, ett vitt, finkornigt pulver. Heroinet är ungefär fem gånger starkare än morfin.
Med rökheroin menas att röka den brunaktiga heroinbasen. Heroinbasen kallas även brown sugar.
Användning
Kända effekter
Effekten vid användning beror på användarens sinnesstämning, på sällskapet, och på om användaren har använt heroin förut. För den som inte gjort det kan ruset innebära en känsla av att alla bekymmer försvinner, all smärta, ångest, tristess och leda är borta, och hon känner en varm våg av lättnad och intensivt välbefinnande. Vid stora doser känner användaren sig varm, är omväxlande pigg och sömnig och känner sig torr i munnen. Efter ungefär en månads användning blir det betydligt sällsyntare med sådana känslor under ruset, och det fortsatta umgänget med drogen består av försök att åter få uppleva det första ruset.
Biverkningar
Heroin är mycket beroendeframkallande, och den som har blivit beroende (heroinist) måste fortsätta för att slippa abstinensbesvär: muskelvärk, kallsvett, diarré, illamående, feber, kramper, gåshud och sömnlöshet. Beroendet orsakas av heroinets inverkan på det centrala nervsystemets opioidreceptorer, vilka är mål för de naturligt förekommande endorfinerna. Heroinet tar endorfinernas plats och gör brukaren lika beroende av heroinet som alla människor är beroende av det kroppsegna endorfinet. Den som är en regelbunden användare kan få abstinensbesvär bara några timmar efter senaste doseringen.
Förutom beroendet är de kända biverkningarna av rent heroin förstoppning, störningar i andningen, risk för överdosering, minskning av pupillens diameter, mensrubbningar, minskad sexlust, illamående och kräkningar. Heroin har liten påverkan på de kroppsliga organen. Det är livet som många heroinister lever som är skadligt, prostitution, våld, stölder och konstanta på-och avtändningar. Heroinmissbrukare lider ofta av förstoppning som en konsekvens av missbruket.
Efter ett par minuter har kroppen brutit ner heroinet till 6-acetylmorfin och morfin, så själva effekten är efter de första minuterna i stort sett den samma som ett morfinrus. Den stora skillnaden ligger i den första kraftiga vågen av välbefinnande heroin ger strax efter injektionen.
Då många användare lever i miljöer som inte gynnar ett säkert användande av heroin kan de utsättas för betydliga risker. Man kan få HIV/AIDS om man delar sprutor med en HIV-positiv, användaren kan missbedöma sin toleransnivå och överdosera, vilket förlamar och slår ut andningsreflexen och leder till kvävning om användaren inte får snabb hjälp. För att stilla beroendet kan användaren vara tvungen att begå egendomsbrott för att få pengar och överhuvudtaget vistas i en kriminell miljö och utsättas för fara.
Handel och pris
Råopiumet som är basen till heroin odlas i Afghanistan, Pakistan eller Sydostasien. Varje år tillverkas uppskattningsvis 450 ton heroin. Afghanistan står för 93% av världsproduktionen, under talibanregeringen minskade produktionen och priset steg kraftigt. Efter talibanregimens fall har produktionen ökat och priset har minskat markant på gatan. Uppskattningsvis hamnar 5 000 kilo i Sverige, varav tullen beslagtog 10 kilo och polisen 50 kilo under 2003.
Ett gram vitt heroin kostade i Sverige 2004 strax under 1 000 kronor. En ordinär dagsdos ligger på mellan 0,3 gram och 1,5 gram. I Sverige förekommer ingen klinisk användning av heroin, till skillnad från andra länder som Storbritannien.
Medel för att bryta heroinberoende
Två medel används för att bryta heroinberoende: Buprenorfin (saluförs i Sverige under namnet Subutex®) samt metadon. Metadonbehandlingsprogram finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Lund. Dessa medel är båda opioider som går att missbruka, så man ersätter egentligen den illegala opiaten heroin med en legal opioid. Subutex och metadon är rusgivande och kan missbrukas med ungefär samma effekt. Preparatet Suboxone® har lanserats, då det ska vara svårare att missbruka. Suboxone ersätter nu oftast Subutex.
Referenser
- Maisonneuve IM, Glick SD Anti-addictive actions of an iboga alkaloid congener: a novel mechanism for a novel treatment, 2003
- http://www.aftonbladet.se/nyheter/article645067.ab
Se även
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
