Mexikanska kriget

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Mexikanska kriget
Battle of Veracruz.jpg
Slaget vid Veracruz.
Datum 1846 - 1848
Plats Texas, New Mexico, Kalifornien; Norra, centrala och östra Mexiko; Mexico City
Utfall Amerikansk seger, Freden i Guadalupe Hidalgo
Syfte Annekteringen av Texas och efterföljande gränsdispyt
Stridande
US flag 29 stars.svg
USA
Flag of Mexico (1823-1864, 1867-1968).png
Mexiko
Befälhavare
James K. Polk
Zachary Taylor
Winfield Scott
Stephen W. Kearney
Antonio López de Santa Anna
Mariano Arista
Pedro de Ampudia
Styrka
78 790 25 000 - 40 000
Förluster
1 733 döda i strid
Totalt döda: 13 271
Skadade: 4 152
Deserterade: 9 200+
25 000 döda eller skadade

Mexikanska kriget som även kallas Nordamerikanska invasionen eller Nordamerikanska interventionskriget (på engelska: Mexican-American War) hade sin bakgrund i de expansiva territoriella ambitioner som USA via sitt sändebud Joel R. Poinsett framlade till den mexikanska regeringen redan 1822. Ytterligare en konflikt uppstod mellan Texas och Mexiko på grund av att slavägandet hade avskaffats i Mexiko 1824. Texas gjorde sig fri från Mexiko med hjälp av legoknektar från USA och bildade Republiken Texas år 1837, bland annat med syftet att behålla rätten att ha slavar. År 1846 blev Texas en del av USA. USA försökte köpa sig land av Mexiko men utan framgång. USA ansåg att Rio Grande skulle utgöra gränsen mellan delstaten Texas och Mexiko medan Mexiko ansåg att gränsen skulle dras vid Rio Nueces. 1846 tog USA ett gränsintermezzo i den omstridda regionen (La Mesilla) som förevändning att förklara krig mot Mexiko. I USA kallas kriget "the Mexican-American War" eller "the Mexican War"; i Mexiko kallas det "la intervención norteamericana" (d.v.s. (Nord)amerikanska Interventionen) eller "la guerra del 47" (47:s kriget).

Kriget

USA:s president James K. Polk gav general Zachary Taylor order att sätta trupper mellan de båda floderna och Mexiko krävde en reträtt. Striderna började då mexikanerna fångade en amerikansk budbärare 24 april 1846. Mexikanska trupper började beskjuta Fort Brown 3-9 maj 1846 och gränsstrider bröt ut i slaget vid Palo Alto och slaget vid Resaca de la Palma. President Polk gick då till kongressen och krävde en krigsförklaring mot Mexiko. USA förklarade krig mot Mexiko 13 maj 1846 och Mexiko förklarade officiellt krig med USA 23 maj samma år.

USA började att invadera Mexiko på flera fronter. Flottan skickade general John D. Sloat till Kalifornien (Alta California), general Stephen W. Kearny intog staden Santa Fe i New Mexico och Robert F. Stockton intog städerna Los Angeles och San Diego.

General Zachary Taylor tog huvudstyrkan över Rio Grande för att gå in i hjärtat av Mexiko och vann slaget vid Monterrey. Mexikos president Antonio López de Santa Anna gick personligen norrut för möta invasionsstyrkan och han mötte Taylor i slaget vid Buena Vista 22 februari 1847 som Mexiko förlorade. General Winfield Scott ledde nästa amerikanska invasionsstyrka och påbörjade ett anfall från havet mot staden Veracruz vilket ledde till belägringen av Veracruz. Han marscherade sedan vidare mot Mexikos huvudstad Mexico City. Efter att ha vunnit slaget vid Cerro Gordo och slaget vid Chapultepec intog han Mexikos huvudstad.

Freden i Guadalupe Hidalgo gjorde slut på kriget 2 februari 1848.

Resultat

Territoriell indelning av of Mexico mellan 1835 och 1846. I rött stater med separatiska avsiker

Mexiko förlorade större delen av sitt territorium (ungefär de nuvarande staterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico, totalt 2 400 000 km2)och i landet spred sig en bitterhet mot USA. Mexikos president Antonio López de Santa Anna tvingades i landsflykt till Venezuela.

I USA blev Zachary Taylor nationalhjälte och efter valet 1848 blev han president. Trots detta rådde i USA delade meningar om kriget där det i nord ansågs vara ett sätt för syd att slippa slavfrågan. I söder sågs kriget som ett frihetskrig och balansen mellan nord och syd var därmed rubbad. Enligt Missourikompromissen 1820 som innebar att i delstater norr om 36:e breddgraden, undantaget Missouri, skulle slaveriet vara förbjudet. De nya staterna som kom med i USA efter kriget hade dock inte skrivit på kompromissen vilket innebar att då slavfrågan åter dök upp kunde en kompromiss inte nås.

Många av de amerikanska officerare som slogs sida vid sida och även var vänner privat, skulle bara några år senare bli bittra fiender i amerikanska inbördeskriget. Bland dessa fanns Ulysses S. Grant, Ambrose E. Burnside, Stonewall Jackson, George E. Meade, Robert E. Lee, James Longstreet samt Jefferson Davis, den sistnämnde Amerikas konfedererade staters president.

Personliga verktyg