Kinas ekonomi
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Kinas ekonomi är en av de snabbast växande och är idag världens tredje största ekonomi efter USA och Japan. För närvarande genomförs stora investeringar i landet.
Åren 2001-2005 passerade Kinas ekonomi Italiens, Frankrikes och Storbritanniens. Redan under 2008 väntas Kina växa förbi Tyskland och blir därmed världens tredje största ekonomi. Enligt en rapport från Goldman Sachs [1] förespås Kina överta USA:s roll som världens största ekonomi år 2040.
Skillnaden i levnadsstandard är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i en del landsbygdsområden, men omkring 1990 var medelinkomsten i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även större mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämst betalda), anställda i kollektiva företag och egna företagare.
Sedan 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadsindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt. Det var främst städerna vid kusten som (Shanghai, Peking och Guangzhou) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblev relativt fattiga.
Kina kommer med största trolighet att gå igenom finanskrisen 2008 mycket bättre än de flesta stormakter. Mycket talar för att Kinas huspriser kommer att fortsätta falla, men till skillnad från USA och de flesta Europeiska länder så kommer ett sådant scenario att påverka de kinesiska bankerna i mindre utsträcking än vad det har gjort i väst. Orsaken till detta är att kineserna kan endast låna 70-80% av värdet på den första fastighet man äger, och max 60% på den andra fastigheten (jämfört med 100 % i USA). Totalt står lån för fastighetsköp endast för 7% av bankernas totala utlåning.[2] Kinesiska banker har över lag även mindre skulder än banker i Väst, 65% i jämförelse med insatta pengar[2].
Fallande huspriser kommer även att påverka de kinesiska hushållen i mindre utsträckning än vad de gör i Väst beroende på att de kinesiska hushållens skulder i förhållande till BNP endast är 13% (jämfört med 100% i USA[2].
Export
Kina exporterar bland annat
- Maskiner
- Elektronik och transportutrustning 33 procent
- Textiler, kläder och skor 24 procent
- Kemikalier och bränslen 10 procent
- Livsmedel och övrigt 33 procent
Referenser
- ↑ Brazil, Russia, India and China -A Road in 2050 by Goldman Sachs [1]
- ↑ 2,0 2,1 2,2 China's Economy, Domino or Dynamo?, The Economist, 2008-10-09[2]
Se även
|
|||||||||||
