Tjetjenien
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Чеченская Республика (ryska) Нохчийн Республика (tjetjenska) |
|||||||||
|
|||||||||
Huvudort | Groznyj | ||||||||
Officiellt språk | tjetjenska, ryska | ||||||||
Politisk status Federalt distrikt |
republik Juzjnyj |
||||||||
Yta - Totalt |
15 300 km² |
||||||||
Folkmängd - Totalt - Befolkningstäthet |
1 209 040[1] (1 januari 2008) 79,0 inv/km² |
||||||||
Tidszon | UTC +3 |
Tjetjenien är en autonom delrepublik i sydvästra Ryssland, på Stora Kaukasus nordsida. Republikens huvudstad är Groznyj. Sedan 1994 råder inbördeskrig i området: strävan efter självständighet från Ryssland ledde till första Tjetjenienkriget 1994-1996 och andra Tjetjenienkriget från 1999. Separatisterna har utropat staten Tjetjenska republiken Itjkerien som enbart erkänts av Georgien.
Innehåll |
Historia
Området som utgör dagens Tjetjenien har länge bebotts av många olika etniska grupper, däribland ryssar. Det mångetniska fenomenet kan förklaras av det så kallade äggkartongsyndromet som lett till uppkomsten av olika etnciteter i Kaukasus.[2] Området har dominerats av Ryssland från 1783, då det lokala georgiska kungadömet blev ryskt protektorat. När Kaukasus islamiserades av det osmanska riket[källa behövs] gav det upphov till konflikter med de etniskt kristna som skyddades av Ryssland. Det muslimska motståndet mot det ryska styret har pågått till och från alltsedan upproren 1785-1791. Huvudstaden Groznyj grundades som ett ryskt fort av kosackerna år 1818 under det kaukasiska kriget. Innan de första krigen blossade upp beboddes norra delarna av dagens Tjetjenien av etniska ryssar, framförallt då av kosackerna, det vill säga delarna norr om floden Terek som passerar Groznyj, medan "tjetjenerna" förhöll sig till de södra delarna, det vill säga söder om floden Terek. Att kosackerna expanderade allt längre söderut i Kaukasus samtidigt som tjetjerna sökte sig norrut ledde till de första konflikterna i Kaukasus mellan ryssar och tjetjener.[2] Än idag råder hätsk stämning mellan kosackerna och tjetjenerna om rätten till territorium i Tjetjenien.[källa behövs] Tjetjenien och grannen Ingusjien blev, efter långa och utmattande krig, annekterade av det ryska riket 1859, och utgjorde senare den autonoma republiken Tjetjenien-Ingusjien under sovjettiden där tjetjener och ingusjier för första gången i historien fick ett formellt statsskick av Sovjet;[källa behövs] trots att där fanns fler folkslag boende i territoriet fick dessa inte representeras i republikens namn.
Under andra världskriget utsattes den tjetjenska befolkningen för tvångsförflyttning till Kazakiska SSR. Efter 1956 i samband med avstaliniseringen tilläts tjetjener återvända till sitt hemland. Den nuvarande autonoma republiken Tjetjenien skapades efter att Tjetjenien-Ingusjien upplöstes 1991. När Sovjetunionen kollapsade startade en tjetjensk självständighetskamp mot Ryssland, som hitintills fortsatt visa motstånd till tjetjensk självständighet, under vilken bedrevs etnisk rensning av icke-muslimer, däribland många ryssar som fördrevs och utsattes för massavrättningar.[källa behövs]Dzjochar Dudajev, den tjetjenska republikens nationalistiske blivande president, förklarade Tjetjenien självständigt 1991. Under 1994 beordrade Boris Jeltsin trupper om 40 000 man till Tjetjenien, vilket inledde det första Tjetjenienkriget. Tjetjenien hyser viktig oljeindustri, och har ett strategiskt viktigt läge. Från ryskt håll hävdas att det viktigaste skälet för Ryssland att gå in i kriget var att förhindra att liknande problem skulle uppstå på andra ställen i den ryska federationen, bekämpa internationell islamistisk terrorism, tjetjensk maffia (Obsjtjina) samt den etniska och religiösa utrensningen av icke-muslimer som ledde till flera massgravar.[3] Förvisso är detta sanning med viss modifikation, men oljetillgångarna i Kaspiska havet och det viktiga strategiska läget som Kaukasus har, är väldigt intressant för andra stormakter med stort inflytande i regionen än bara Ryssland: länder som Iran, Turkiet, men även Saudi-Arabien och framförallt USA. Framförallt USA är väldigt aktivt i området, framförallt i Georgien där man både har militär närvaro och påtaglig underrättelseverksamhet. De tjetjenska separatisterna har haft stor tillgång både vapen och andra materiella förnödenheter under kriget, och det är inte helt osannolikt att både USA och Saudi-Arabien sponsrat separatisterna, i syfte att stärka sin makt i regionen och komma åt de stora oljefyndigheter som finns i Kaspiska havet.[källa behövs] Märkbart också är att Georgien, som är i konflikt med Ryssland, officiellt är det enda land i världen som erkänner Tjetjenien som egen stat; dessutom är Georgien den vanligaste tillflyktsorten för de tjetjenska separatisterna. Märkbart är också att Ryssland för krig mot islamisterna i Tjetjenien samtidigt som man sponsrar islamisterna i Abchazien, i deras försök att bryta sig loss från från det kristna Georgien. Då kan man spekulera i hur mycket den etniska och religiösa aspekten egentligen har i den pågående konflikten. Det troligaste motivet torde nog vara makt och pengar.[källa behövs] Man kan sammanfatta detta med att det pågår ett slags "kallt krig" mellan världens stormakter i kaukasusregionen.[källa behövs]
Det första Tjetjenienkriget inleddes således genom att Moskva gick in i republiken, medan man från ryskt håll betonar att detta var efter att Dudajev hade inlett ett krig mot civila etniska kristna ryssar, vilka Moskva ämnade att beskydda.[4] Det ryska kriget i Tjetjenien kom att påminna om det som Sovjetunionen utkämpade i Afghanistan. Rebellerna tillfogade de vid denna tid demoraliserade och illa utrustade ryska styrkorna svåra förluster. Vid 1994 års slut hade ryska trupper fortfarande inte säkrat huvudstaden Groznyj. Efter hårda strider intogs staden i februari 1995. En vapenvila förhandlades under ledning av Aleksandr Lebed fram under 1996, och ett fredsfördrag undertecknades i maj 1997.
I det första fria valet efter kriget i januari 1997 valdes Aslan Maschadov till president. Ryssland erkände valresultatet och verkade först se Maschadov som en acceptabel samarbetspartner, men under senare år har han från ryskt håll beskrivits som terrorist.
1999 blossade striderna åter upp, efter att islamistiska terrorister, anförda av Sjamil Basajev och den arabiske terroristen Ibn al-Khattab, i Moskva och Volgodonsk med bomber förstört civila byggnader med flera tusentals döda, samt invasionen av ryskt territorium i Dagestan, Ingusjien och Stavropolregionen i syfte att islamisera hela Kaukasusregionen och andra delar av Ryssland.[5] Därmed inleddes det andra Tjetjenienkriget. De tjetjenska separatisterna har organiserat väpnat motstånd i området, och kämpar för självständighet från Ryssland och upprättandet av ett wahhabitiskt islamiskt styre med sharialagar. Islamisterna har sedan dess nästintill tillintetgjorts genom Putins effektiva men många gånger brutala krigföring.[6] Idag styrs Tjetjenien återigen av Moskva genom "marionetten" Ramzan Kadyrov och andra islamistiska tjetjener som bytt sida på grund av interna konflikter mellan de olika tjetjenska klaner som finns. Kadyrov tillhör Tjetjeniens mäktigaste familjeklan och han är ökänd för sin brutalitet och leder den fruktade milisen Kadyrovtsy, som han döpt efter sig, vilken fungerar som en maffialiknade gruppering både i Tjetjenien och i resten av Ryssland. Moskva är beredda att blunda för Kadyrovs härjningar. Kadyrov har till och med belönats personligen av Putin för sin insats i kriget mot separatisterna, det vill säga Kadyrovs tidigare bundsförvanter.
Geografi
- Invånare: 1,2 miljoner
- Areal: 15 700 km²
- Angränsar mot:
- inom Ryssland:
- utanför Ryssland:
Vattendrag
Större städer
- Argun
- Atjchoj-Martan
- Avtury
- Goragorskij
- Groznyj
- Gudermes
- Itum-Sjale
- Kurtjaloj
- Naurskaja
- Nozjaj-Jurt
- Ojschara
- Sjali
- Sjatoj
- Sjelkovskaja
- Tjiri-Jurt
- Urus-Martan
- Vedeno
- Znamenskoje
Demografi
De flesta tjetjener är sunnimuslimer, ofta blandat med en del sufism och förislamsk tradition. Mot slutet av den sovjetiska eran bestod befolkningen till cirka 23 % av ryssar (kosackerna inräknat), men de har minskat i antal sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Kring slutet av 1990-talet uppgick andelen ryssar i Tjetjenien till cirka 5 % av den totala befolkningen.
Två språk talas i landet: ryska och tjetjenska, varav det sistnämnda hör till den nordöstkaukasiska språkfamiljen, som också inkluderar ingusjiska och bats.
Tjetjenien är en av de subnationella entiteter och autonoma republiker i den ryska federationen vilken har yngst befolkning.
- Befolkning: 1 103 686 (2002)
- I städer: 373 177 (42,5 %)
- På landsort: 730 509 (57,5 %)
- Män: 532 724 (48,3 %)
- Kvinnor: 570 962 (51,7 %)
- Genomsnittlig ålder: 22,7 år
- I städer: 22,8 år
- På landsort: 22,7 år
- Män: 21,6 år
- Kvinnor: 23,9 år
- Antal hushåll: 195 304 (omfattande 1 069 600 människor)
- I städer: 65 741 (omfattande 365 577 människor)
- På landsort: 129 563 (omfattande 704 023 människor)
Administrativ indelning
Distrikt
Tjetjenien består av följande distrikt (ryska: районы):
- Naurskij (Наурский)
- Sjelkovskoj (Шелковской)
- Nadteretjnyj (Надтеречный)
- Groznenskij (Грозненский)
- Gudermesskij (Гудермесский)
- Sunzjenskij (Сунженский)
- Atjchoj-Martanovskij (Ачхой-Мартановский)
- Urus-Martanovskij (Урус-Мартановский)
- Sjalinskij (Шалинский)
- Kurtjalojevskij (Курчалоевский)
- Itum-Kalinskij (Итум-Калинский)
- Sjatojskij (Шатойский)
- Vedenskij (Веденский)
- Nozjaj-Jurtovskij (Ножай-Юртовский)
- Sjarojskij (Шаройский)
Källor
- Wikimedia Commons har media som rör Tjetjenien
- ↑ Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
- ↑ 2,0 2,1 http://www.nytid.fi/arkiv/artikelnt-684-259.html
- ↑ http://indypeer.org/show_file_page.php?file_id=130
- ↑ http://inblick.org/?p=/2articles/05/romare.html
- ↑ http://www.telegraph.co.uk/htmlContent.jhtml?html=/archive/1999/09/06/wdag06.html
- ↑ http://www.cbc.ca/news/viewpoint/vp_gillespie/2008/01/how_putin_defeated_terrorism_i.html
|