Björksläktet
Från Rilpedia
Denna artikel handlar om trädsläktet björk. För andra betydelser, se Björk (olika betydelser).
| ?Björksläktet | |
|---|---|
 Björkar
med den karaktäristiska vitsvarta stammen |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fagales |
| Familj: | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte: | Björksläktet Betula |
| Undersläkte: | Betuleae |
|
|
|
| §Betula Auktor: L., 1753 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Björksläktet (Betula) är ett växtsläkte med cirka 35 arter i familjen björkväxter. De förekommer de i tempererade delarna av norra hemisfären.
Släktet innehåller några av Sveriges allra vanligaste lövträd som framför allt kännetecknas av sin vita stam med svarta fläckar. Björken är ett pionjärträd, vilket betyder att det kommer som det första av sly när bar mark uppstått efter avverkning, stormfällning eller skogsbrand och liknande.
Björksläktets arter är extremt köldtåliga, beroende på den, under vintern, höga halt av björksocker, vilket fungerar som ett frysskydd.
Innehåll |
Björkar i Sverige
Den i Sverige och Skandinavien vanligaste björken heter vårtbjörk (Betula pendula), och kom invandrad söderifrån. Från den har varianten ornäsbjörken (Betula pendula f dalecarlica) uppstått.
Den med den vitaste stammen heter glasbjörk (Betula pubescens), och kom invandrad norrifrån. Från den har en variant som fjällbjörk (Betula pubescens tortuosa) utvecklats, utan att anses som egen art.
Dvärgbjörken (Betula nana) är en av de längs polarcirkeln mest nordliga trädformerna på jorden.
Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk, och vårtbjörk) kan korsa sig med varandra.
Användning av björken
Virke och ved
Man skiljer inte på björkarterna nämnvärt vid dess användning. Virket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken.
Virket är inte särskilt beständigt mot fukt och lämpar sig inte för utomhusbruk utan specialbehandling. Utöver de klenare dimensionernas eftertraktade massaved för pappersmassa används virket idag till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv. Masurbjörk med sin flammiga struktur är populärt som faner.
Björkved är vanligt som brasved och råvara vid vedeldning tack vare ett högt bränslevärde.
Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald och sparas i betydligt större utsträckning i dagens skogsbruk, vilket också lett till att efterfrågan på virket och veden inte kan tillgodoses som tidigare.
Växtfärgning
Björklöv kan användas till färgning av ullgarn. Färgerna man erhåller är gulgröna färgtoner, betingat av det betmedel som garnet behandlats med. Färgning med försommarlöv ger högre ljushärdighet än sådan med eftersommarlöv.
Björkbark kan också användas till färgning av ullgarn. Färsk eller torkad bark från arterna i björksläktet ger en rödbrun färg på obetat garn och en gulbrun på alunbetat material. Är garnet krombetat erhålls en grönbrun färg.
Tvättmedel
Björklöv kan användas som ett enkelt tvättmedel. De smutsiga plaggen läggs i en plastpåse tillsammans med färska björklöv och varmt vatten och snurras runt i luften ett par varv. Påsen hänges sedan på ryggsäcken medan man går så att den bearbetas mekaniskt. Kläderna blir inte lika rena som när de tvättas i en vanlig tvättmaskin men ändå betydligt renare än innan. Detta beror på att björklöven innehåller en sorts tvålämne, som även gör att det tvättade plagget luktar gott. Även askan från björkved, förr kallad pottaska kan användas för att tvätta möbler och skura golv. Den innehåller nämligen lut.
Föda
Björk kan tappas på sav om våren, ungefär när bladen slår ut. Björksaven är drickbar och kan användas vid matlagning. Den kan också kokas för att få en tjock, söt sirap liknande lönnsirap. Björksav kan även jäsas för att få en lätt alkoholhaltig dryck.
Ur björk utvinner man xylan som kan förädlas till björksocker, xylitol.
Övrigt
Nävern är oljerik och ett utmärkt tändmaterial, men har traditionellt haft stor betydelse för tillverkning av husgeråd. Näverslöjd är idag i huvudsak en hobbyverksamhet för tillverkning av hemslöjd. Glasbjörkens näver är slätare och har färre märken av grenar, vilket gör den lättare att slöjda med. När man tänder eld på en bit björknäver bildas en tjock, svart olja som förr användes för att limma ihop trasigt porslin: Man strök oljan på brottytorna och tryckte ihop dem. När oljan sedan stelnat kunde man putsa bort det som trängt ur snittet och fick dämed i bästa fall en osynlig lagning.
Den grova, mörka barken som ofta finns på äldre träd eller nere mot marken kan man koka ryssolja på. Man gör på precis samma sätt som om man skulle koka tjära, men använder i stället den grova björnbarken. Ryssolja luktar mycket starkt och har traditionellt använts i Ryssland och Sovjet som lädersmorning, speciellt inom armén. Det fungerar mycket bra, men i de tidigare ockuperade länderna i Östeuropa var lukten av ryssolja fruktad och hatad.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Björksläktet
