Hemslöjd
Från Rilpedia
Hemslöjd Hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål urspr. i hemmet; för eget behov el. med tanke på försäljning Hemslöjd kan indelas i både mjuk och hård produktion, d.v.s. textil, respektive trä och metall.
Innehåll |
Historia
Hemslöjd, hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål urspr. i hemmet; för eget behov el. med tanke på försäljning. Ordet är känd i svenska språket sedan 1807 Hemslöjd är ett samlingsnamn för tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov. Hemslöjd var fram till industrialismens genombrott den helt dominerande produktionsformen för sådana varor i Sverige.
Så småningom utvecklade vissa bygder husbehovsslöjden till saluslöjd. Det skedde tidigt i Västergötlands skogsbygd, Sjuhäradsbygden, varifrån textilier och träslöjd såldes av gårdfarihandlare, knallar, i hela landet. Ångermanland och Hälsingland var kända för sin linslöjd, som på 1700-talet hade en stark uppgång. I Dalarna utvecklades under 1800-talet slöjden till en viktig binäring. I de skilda socknarna specialiserade man sig på olika slöjdgrenar: i Venjan gjordes laggkärl, i Våmhus spånkorgar och hårarbeten, i Mora urverk, från Malung kom skinnarna som sydde pälsar osv. Norra Skånes skogsbygder är kända för sitt smide, sina spånkorgar och träarbeten, s.k. Göingeslöjd. Expansionen av saluslöjden vid mitten av 1800-talet krävde större marknader och samhället såg länge hemslöjden som en konkurrent till städernas hantverkare och manufakturer.
Kombinationen av den ekonomiska krisen på 1870-talet och en stark befolkningsökning ledde tillslut till stora sysselsättningsproblem och emigration. Då blev synen på hemslöjd mer positiv och för första gången såg samhället att den var en viktig binäring till små jordbruk.
Det var då man från statligt håll började stödja Hemslöjd som verksamhet. Stödet lämnades från början genom hushållningssällskapen och användes bl.a. till främjande av linodling och spånad. Slöjd visades och premierades på de stora lantbruksutställningarna. Man öppnade hemslöjdsmagasin och bildade hemslöjdsföreningar runt om i landet. Ambulerande undervisning i bl.a. vävning, korgflätning, halmhattstillverkning och smide ordnades. Slöjdskolor inrättades och ur denna verksamhet växte slöjden i skolan fram. Medel ur statens anslag till hemslöjdens främjande gick bland annat till organisationen Handarbetets Vänner, bildad 1874. Än idag ger staten årliga anslag via Kulturdepartementet som via Nämnden för hemslöjdsfrågor fördelas på de hemslöjdskonsulenter som idag arbetar med att sprida och förmedla Hemslöjden.
Hemslöjdskonsulenter
Det finns minst två Hemslöjdskonsulenter för varje län/region – en för textil slöjd och en för hård slöjd. I en del län finns det också konsulenter som arbetar speciellt med ungdomar eller internationell slöjd. Fem rikskonsulenter arbetar över hela landet med sameslöjd, knypplad spets och barn- och ungdomsverksamhet. Hemslöjdskonsulenternas uppgift är att väcka intresset för och förmedla kunskapen om slöjd. De förmedlar kontakt mellan formgivare och slöjdare för att utveckla bra slöjd till försäljning. De utbildar lärare i skolorna så att ungdomarna får arbeta med naturmaterial och traditionella slöjdtekniker. Det egna länets traditioner och behov är grunden i deras arbete och utifrån detta görs utställningar, böcker och undervisningsmaterial.
Organisation
Hemslöjdsrörelsen uppstod för drygt 100 år sedan som ett slags protest mot tidsandan. Sverige var uppbyggt av små självförsörjande enheter – gårdar, byar, socknar – där hemmet var utgångspunkten. Att framställa det man behövde var en nödvändighet. När industrialismen svepte över Sverige blev slöjd- och hantverk allt mindre betydelsefulla sysslor i hemmen. Den moderna tidens förändringar sågs som ett hot mot en livsstil som hade stora värden.
1899 bildades den första hemslöjdsföreningen, Svensk Hemslöjd, på initiativ av Lilli Zickerman. Hennes vision var att hemslöjden skulle bli en viktig näringsverksamhet. Slöjdens kunskap skulle bevaras och slöjden skulle anpassas till tiden.
I början av 1900-talet reste många pionjärer runt i landet för att verka för bildandet av hemslöjdsföreningar med försäljningslokaler. Mellan 1904 och 1912 grundades ett tjugotal föreningar. 1912 bildades Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund som skulle vara ett samarbetsorgan mellan hemslöjdsföreningarna i landet och sammanföra landets hemslöjdare och hemslöjdsvänner.
Riksförbundet SHR, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, är en ideell organisation som verkar för att bevara, främja och utveckla slöjden, både som kultur och näring. Visionen är att ge varje människa möjlighet att upptäcka skönheten, nyttan och glädjen i slöjden.
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund -samordnar landets hemslöjdsföreningar. -ger ut tidskriften Hemslöjden som är Sveriges största tidskrift för slöjd och hantverk. -äger bolaget Svensk Slöjd AB med butik på Nybrogatan i Stockholm. Svensk Slöjd AB driver även grossistverksamhet. -är granskningsnämnd för gesäll- och mästarbrev inom vissa textila yrken: handvävar-, broderi- och stickningsyrket. -delar ut fyra stipendier per år. -driver Slöjdklubbar i hela landet. -är delägare i Sätergläntan Hemslöjdens gård som är en nationell och internationell mötesplats för slöjd- och kulturintresserade. -är huvudman och samordnare för Hemslöjdens kurser som bedrivs av hemslöjdsföreningarna och hemslöjdskonsulenterna ute i landet.
Litteratur
Anna-Maja Nylén Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. Utgivningsår 1969.
Externa länkar
- Hemslöjdsportalen. Hitta föreningar, konsulenter och aktiviteter
- Handarbetets vänners skola
- Svensk Hemslöjds butik
- Slöjdkunskap via datorn
