Från Rilpedia

Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Skogsbruk eller skogshushållning är utnyttjande av skog för produktion av produkter som timmer, massaved och bränsle.

Innehåll 1 Det svenska skogsbruket 1.1 Sysselsatta 1.2 Historik 1.3 Typer av skogsbruk 1.4 Utbildningar 2 Skogsbruk i Afrika 2.1 Historia 2.2 Problem 2.3 Specifika länder 2.3.1 Kongo 2.3.2 Sydafrika 3 Jämför 4 Referenser

Det svenska skogsbruket

Lite drygt hälften av Sveriges landareal, eller 22,7 miljoner hektar, utgörs av skog. Skogsbruket, och dess förädlingsindustrier, är av stor betydelse för samhällsekonomin. Såväl sågverkens trävaror som massaindustrins pappersmassa och papper exporteras i stor omfattning och utövar ett positivt inflytande på landets handelsbalans. Knappt 15 % av Sveriges varuexport, eller drygt 100 miljarder kronor, utgörs av skogsindustrins produkter. Skogen utgör även en allt viktigare energiråvara, flis och pellets eldning används både småskaligt för uppvärmning och storskaligt vid kraftvärmeverk.

Skogen är idag mer än en källa för värdefulla råvaror. Det ställs stora krav på att skogsbruket ska ta olika typer av miljöhänsyn. För många människor ger skogen möjlighet till rekreation genom till exempel jakt, promenader, orientering, fiske, svamp- och bärplockning. Allemansrätten gör det möjligt för var och en att fritt röra sig i skog och mark.

Modernt svenskt skogsbruk ska alltså svara upp till krav på såväl produktion, miljöhänsyn som möjligheter till rekreation.

Sysselsatta

Under 2004 var ca 90 100 människor (14 000 kvinnor och 76 100 män) sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin:

• 16 500 inom skogsbruket
• 38 100 inom trävaruindustrin
• 33 550 inom massa-, pappers- och pappindustrin.

Historik

Före industrialiseringen sattes inget större värde vid Sveriges stora skogstillgångar. Barrskogen användes i viss utsträckning för till exempel husbyggnad, framställning av tjära och som bränsle men sågs i stort sett mer som ett svårforcerat hinder än som en tillgång. Staten uppmuntrade bönderna att tillämpa svedjebruk för att vinna mer åkermark på den den mörka barrskogens bekostnad. De lövträd som fanns i anslutning till gårdarna användes inte sällan till lövtäkt, så kallad hamling, vilket gav värdefullt vinterfoder till djuren. Bönderna hade nyttjanderätt till den omgivande skogsmarken men i regel skiftades inte skogen mellan gårdarna förrän i samband med storskiftet under andra halvan av 1700-talet.

Lövskogen, och då särskilt den fredade eken, var användbar vid skeppsbyggnad och tilldrog sig makthavarnas intresse, och omsorger, på ett helt annat sätt.

Redan på Gustav Vasas tid anses virkesbrist ha rått i tätbefolkade trakter och i områden där glas- och bergsbruk förekom, men det var först när de rationella sågverken dök upp på 1800-talet som de stora barrskogsvidderna i Norrland kom att hotas. Senare under seklet tillkom också massaindustrin. På kort tid höggs stora ytor kala och timret och massveden flottades ner till den nyuppförda industrin längs med norrlandskusten.

I Sverige har skogsbruket från att under denna period varit starkt exploaterande, i och med att krav på återbeskogning efter slutavverkningar infördes vid sekelskiftet, övergått till att vara uthålligt. Den svenska skogen kan idag betraktas som en i allra högsta grad förnyelsebar naturresurs. Virkesförrådet är nu på 2000-talet 65 % högre än på 1920-talet trots att avverkningstakten ökat väsentligt.

Typer av skogsbruk

Den traditionella metoden att bruka ett barrskogsbestånd i Sverige är att efter en yta huggits kal plantera ny skog, röja en eller två gånger, gallra två eller fler gånger och sedan återigen avverka skogen. Cykeltiden beror på förhållandena men uppgår under alla omständigheter till minst 80 år. Denna typ av skogsbruk som utnyttjar kalhyggen för att underlätta föryngring och avverkning kallas för trakthyggesbruk.

I trakthyggesbruk eftersträvar man likåldriga skogsbestånd, vilket kan vara en nackdel ur ekologisk synvinkel. Olikåldriga bestånd förekommer däremot när man tillämpar blädning som går ut på att mogna träd avverkas mer kontinuerligt. Blädning innebär också att man oftast förlitar sig på att kvarlämnade träd ska fylla ut luckorna efter de avverkade. Metoden används knappast alls i modernt svenskt skogsbruk eftersom den är svårmekaniserad och tenderar att ge upphov till svåröverskådliga bestånd som inte utnyttjar skogsmarkens bonitet fullt ut. Dessutom anses tillväxten vara sämre än i trakthyggesbruk. Studier har dock visat att tillväxten, framförallt räknat i torrmassa, kan motsvara eller till och med ligga högre än vid trakthyggesbruk. Detta förutsätter att virkesförrådet hålls högt. Bristen på underlag gör det dock svårt att genomföra statistiskt säkra studier. Den förekommer dock i småskaligt skogsbruk.

Utbildningar

Traditionellt sett har den högsta skogliga utbildningen varit jägmästareutbildningen. Därutöver har en mängd olika typer av eftergymnasiala utbildningar till bland annat skogsingenjör, skogsmästare med mera förekommit. Grundläggande utbildning av till exempel maskinförare till skogsbrukets skogsmaskiner sker på gymnasieskolans naturbruksprogram.

Skogsbruk i Afrika

Ungefär 80 % av all regnskog i Afrika finns i Centralafrika, med vilket oftast avses Republiken Kongo, Gabon, Demokratiska republiken Kongo, Ekvatorialguinea, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Rwanda och Burundi^[1]. Den centralafrikanska regnskogen är den näst största i världen efter den brasilianska regnskogen. Därför kallas regnskogen i Centralafrika för ena av jordens två lungor, den andra är regnskogen i Brasilien. På grund av detta måste andra hänsyn än vid europeiskt skogsbruk.

Fördelning av skogen mellan länderna i Kongo-bäckenet

	Tusentals km² (procentandel av skogen)[2]	Andel av landet täckt av skog 2000[3]
Centralafrikanska republiken	68’ (3,4 %)	36,8 %
Demokratiska republiken Kongo	1068’ (53,4 %)	59,6 %
Ekvatorialguinea	26’ (1,3 %)	62,5 %
Gabon	354’ (17,7 %)	84,7 %
Kamerun	236’ (11,8 %)	51,3 %
Republiken Kongo	248’ (12,4 %)	64,6 %

Planer finns på att försöka få 40 % av skogen att bli nationalparker, detta sker genom samarbetet ”Congo Basin Forest Partnership”. En av bidragsgivarna till detta projektet är USA:s regering. Cyniker menar att det är lätt ge pengar till andra, för att själv slippa ta itu med sin eget ansvar som världens största utsläppare av koldioxid^[4]. Trots lagar och regler så förekommer det en utbredd korruption vilket gör att lagar och regler som finns inte efterlevs. Uppskattningsvis har redan 85 % av regnskogen i Afrika skövlats^[5].

Regnskogen i Centralafrika minskar med 8000 km² per år på grund av illegal skogsavverkning. Det är inte endast den illegala avverkningen som är orsaken till tillbakagången av skogen. Andra orsaker är oljeutvinning, gruvfyndigheter och ohållbart jordbruk såsom svedjebruk. Fler anledningar till minskningen av skogen i Afrika är att 90 % av människorna i Afrika är beroende av ved som energikälla.^[6] I Nigeria under 2000-2005 så försvann de urskogarna snabbare än någon annanstans i världen, med en takt på 11,1 % per år. Detta gör att Nigeria kommer att förlora alla sina skogar inom ett par år. Malawi är på fjärde plats i världen över de länder som har den högsta avverkningen av urskogar^[7].

Historia

Fram till 1994 var den centralafrikanska skogen relativt skyddad från kommersiella intressen, på grund av den högt värderade valutan CFA-franc som var knuten till den franska francen. CFA-franc devalverades 1994 med 50 % för att förenkla exporten, för de länder som använder CFA-franc. Konsekvensen blev att skogsindustri blev betydligt mer lönsam och antalet industriella aktörer ökade. Mellan 1990 till 1997 ökade exporten av timmer från Kongo-bäckenet tiofaldigt till 2 miljoner m³ trä. IMF anklagas för att en politik som uppmuntrar/kräver att de afrikanska länderna till att exploatera sin skog utan att ta någon större hänsyn till naturen^[8].

Företag och exportindustri gynnas direkt positivt av en devalvering, några som däremot kortsiktigt drabbas negativt av en devalvering är fattiga människor såsom bönder. Detta beror på att pengarna blir mindre värda jämfört med andra valutor, vilket gör att utländska varor blir dyrare. De fattiga bönderna drabbades därför hårt och många planterade grödor som gav en högre avkastning. Dessa grödorna behöver näringsrik jord för att tillväxten skall bli tillräcklig, vilket man man få genom att bränna ned skog (slashed-and-burned forest) och sedan odla marken. Problem är att grödorna suger jorden på näringsämnen och redan året därpå har odlingsmöjligheterna försämrats avsevärt^[9].

Under 1997 drabbades Asien av en ekonomisk kris vilket ledde till en minskad efterfrågan av afrikanskt timmer i Asien. Detta drabbade Centralafrika på två sätt, dels genom en minskad efterfrågan men också genom en ökad konkurrens från Asien^[10]. Efter den asiatiska ekonomins återhämtning har asiatiska skogsbolag blivit alltmer aktiva i bland annat Centralafrika. Detta beror på stor del på de hårda avverkningsregler som infördes i Kina efter det att Yangtzefloden översvämmades 1998^[11].

Skogsföretag köper vanligen en tidsbegränsad licens (koncession), vilket ger dem rätt att under ett visst antal år att bedriva skogsavverkning i ett specifikt område. Enligt Tropical Timber Organization så är nu 40 % av hela Centralafrikas skogsareal under denna typen av licens. I Kamerun var 80 % av den totala skogen uthyrd under dessa former mellan 1959-2000. Problem uppstår då området som licensen täcker har avverkats. En liten risk att en del företag fortsätter med illegal avverkning då området som licensen gäller för blivit kalhugget ^[5].

Problem

Eftersom exportlagarna följs dåligt exporteras timret som en oprocessad råvara. Detta gör att man förlorar den vinst man skulle kunna ha gjort om man hade förädlat råvaran. Det sker en viss återplantering av skogen, dock mycket liten i jämförelse med Europa och Nordamerika. Dock så tappar man det naturliga mångfalden vilket kan få stora konsekvenser på ekosystemet.

Ett annat problem är selektiv avverkning, då man väljer de trädslag som ger störst betalning. Det finns flera argument mot selektiv avverkning jämfört med att skogen står orörd, bland annat bygger man vägar dit vilket gör det åtta gånger troligare att fattiga bönder odlar upp marken. Dessutom finns det en hög korrelation mellan skogsvägar och konsumtion av ”bush meat”, alltså ätandet av olika vilda djur så som schimpanser antiloper med flera^[12].

Specifika länder

Kongo

Ungefär 10 % av Kongos arbetsstryka är anställda av skogsindustrin. Ytterligare en sak som förvärrar läget är att Kongos skogar också är hem för naturfolket Ba'aka-pygméerna. Det är lätt att tycka att Kongo då borde dra ner på sitt skogsbruk avsevärt, dock måste man komma ihåg att Kongo har en statsskuld på 4,9 miljarder USD (2004)^[4] och att skogen är en oerhört viktigt inkomstkälla.

Sydafrika

Efter skövling av skogen under 1930-talet gick staten in och tog över stora arealer. På dessa planterades snabbväxande tall, eukalyptus. Detta har blivit så framgångsrikt att Sydafrika idag både exporterar massa och papper^[13].

Jämför

• Jordbruk
• Jordbruk i Sverige

Referenser

1. ↑ ”Countries and regions: Africa på Illegal-logging.info”. Chatham House. 2007-05-20. http://www.illegal-logging.info/region.php?region_id=18. Läst 2007-05-21. 
2. ↑ ”The Forests of the Congo Basin: a Preliminary Assessment”. Congo Basin Forest Partnership. http://www.cbfp.org/docs_gb/forest_state.pdf. 
3. ↑ ”Forestry Outlook Study for Africa: Subregional report - Central Africa, sid. 19”. FAO. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/005/y8719e/y8719e00.pdf. Läst 2007-05-21. 
4. ↑ ^{4,0 4,1} Eshelby, Kate (2004-08-16). ”Concern over Congo logging”. BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3937829.stm. Läst 2007-05-21. 
5. ↑ ^{5,0 5,1} ”Illegal logging”. Världsnaturfonden. 2005-11-29. http://www.panda.org/about_wwf/where_we_work/africa/problems/logging/index.cfm. 
6. ↑ ”African Forest Cover Declines by 0.7 Percent Annually”. Nya Kina. 2001-12-12. http://forests.org/articles/reader.asp?linkid=41079. Läst 2007-05-21. 
7. ↑ Butler, Rhett A. (2005-11-17). ”World deforestation rates and forest cover statistics, 2000-2005”. Mongabay.com. http://news.mongabay.com/2005/1115-forests.html. Läst 2007-05-21. 
8. ↑ Knight, Danielle (2002-01-31). ”IMF Scored on Deforestation”. Inter Press Service. http://forests.org/articles/reader.asp?linkid=7184. 
9. ↑ Butler, Rhett A.. ”Tropical Deforestation Rates in Africa”. Mongabay.com. http://www.mongabay.com/rates_africa.htm. 
10. ↑ Harsch, Ernest, Africa tenses for Asian aftershocks (1998) Africa Recovery. 12. sid. 16.
11. ↑ ”Timber Imports to Remain Stable as Logging Banned”. Folkets dagblad. 2002-05-15. http://english.people.com.cn/200205/15/eng20020515_95693.shtml. 
12. ↑ Butler, Rhett A.. ”Logging in the Rainforest”. Mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/0807.htm. 
13. ↑ Artikeln Sydafrika i Nationalencyklopedin.