Laktosintolerans
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
.png)
Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas och är ett normaltillstånd för en majoritet av världens vuxna befolkning. Detta enzym bryter ner laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.
Det händer att laktosintolerans förväxlas med riktig mjölkallergi, vilket är felaktigt. Överkänslighet för laktos är ingen allergi, eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos. Till skillnad från glutenintolerans blir tarmen hos en laktosintolerant inte skadad efter att man fått i sig laktos.
Innehåll |
Laktosintolerans i världen
En majoritet av världens människor är laktosintoleranta (i många asiatiska länder nära 100 %), medan i befolkningen Norden (Finland undantaget) producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. Andelen laktosintoleranta i en population verkar vara proportionell mot längden tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. Även många svenskar kan dock få ont i magen om de konsumerar stora mängder mjölk. Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av.
Primär och sekundär laktosintolerans
Primär laktosintolerans är ärftlig och beror på en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del (se referenslista nedan). I ung ålder tål de flesta människor laktos, men hos vissa individer stängs genens funktion av efter några år. Detta antas vara den ursprunglig formen av genen, då det får förmodas vara det ursprungliga förhållandet att vuxna individer normalt inte dricker mjölk. Hos vissa individer finns dock en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Laktosintolerans kan alltså sägas vara det normala för en vuxen individ, med laktostolerans beror på en genetisk förändring. Hur vanlig denna genetiska förändring är varierar mellan olika befolkningar.
Primär laktosintolerans är således ärftlig och försvinner därmed aldrig, men uppkommer vanligtvis först i vuxen ålder. Detta är den vanliga formen av primär laktosintolerans. Barn som föds med laktosintolerans förekommer, men detta är mycket ovanligt.
Laktaset sitter i tarmslemhinnan. Efter en maginfektion är denna ofta skadad, och härav kommer det sig att man kan lida av en tillfällig laktosintolerans efter magsjuka. Denna tillfälliga typ av laktosintolerans kallas sekundär laktosintolerans.
Att leva med laktosintolerans
En laktosintolerant individ får lära sig av erfarenhet hur mycket mjölk och mjölkprodukter han/hon klarar av. Det säljs också både laktosfri mjölk och låglaktosmjölk i affärerna, bland annat tillverkade av Arla, Skånemejerier och Valio. De består av vanlig mjölk som fått en tillsats av laktas, vilken brutit ned laktosen helt eller delvis. De har sötare smak än vanlig mjölk, då de enkla sockerarterna upplevs sötare på tungan. Förutom dessa alternativ finns det mjölkersättningar i form av havre-, soja- och risdrycker.
Många laktosintoleranta upplever att de tål mindre mängder laktos än vanligt i samband med att de dricker alkohol. Även laktastabletter som t ex Lactrase har då lägre eller ingen effekt.
Det finns även att köpa laktasenzym i tablettform som man tar vid varje mjölkhaltig måltid. Dessa tabletter finns att köpa på apoteket. Det finns även tabletter som innehåller laktasenzym och nyttiga bakterier som bryter ner laktos. Dessa tabletter behöver man enligt instruktionerna bara ta en om dagen, då bakterierna arbetar i 24 timmar. Dessa tabletter är patenterade av Ganeden Biotech Inc, i USA, och har tills nyligen inte gått att få tag på i Sverige. Nu säljs de under namnet Prolaktas[1].
Mjölkprodukter som kan tolereras
Ost som lagrats i minst tre månader är som regel laktosfri och kan därmed vara en kalkkälla, bland många, för laktosintoleranta. I Sverige skrivs antalet lagringsmånader inte ut på förpackningen, men ostar som är "extra lagrade" brukar alltid gå bra. Svensk hårdost (t ex Hushållsost, Herrgårdsost, Svecia, Prästost, Grevé och Cheddar) är att betrakta som laktosfri när den kommer ut i butik. Det gäller både lagrad och extra lagrad.
Smör och Bregott innehåller i princip inget laktos - 0,5 g per 100 g.
Många som är laktosintoleranta brukar oftast tåla getost och fårost, som till exempel Feta och syrade mjölkprodukter som innehåller mindre mängd laktos än andra mjölkprodukter. En deciliter mjölk innehåller 5 g laktos, medan yoghurt innehåller motsvarande ungefär 2,6 gram laktos (beroende på sort) och filmjölk ungefär 3,6 gram laktos. Fetthalten på mjölk, filmjölk och yoghurt spelar inte så stor roll här. Det är först när man kommer upp i fetthalter som i grädde och crème fraîche som laktoshalten sjunker markant. Vispgrädde med 40 % fetthalt innehåller 3 g laktos per 100 g.
För en laktosintolerant är det vanligt att tåla en liten mängd laktos om dagen och det är viktigt att fortsätta äta laktosinnehållande produkter i den mängd man tål. Det är också lättare att tåla laktos i samband med en måltid än om man dricker ett stort glas mjölk eller en caffe latte på fastande mage.
För chokladfantasterna som inte längre får äta mjölkchoklad finns en enkel tröst, nämligen chokladdryck i pulverform som inte innehåller laktos men smakar så som choklad bör. Vidare är After Eight samt Wienernougat också laktosfria. Se upp för alla matprodukter i pulverform och för majonnäs i röror eller på restauranger, är det lättmajonnäs så innehåller den laktos. Bröd och bakelser innehåller ofta laktos men det finns fabrikanter som till och med tillverkar laktosfria wienerbröd och kanelsnäckor. Flera korvar och pålägg är inte laktosfria, med undantag av "rent kött" som kalkon och skinka. Restaurangbesök kan bli en problematisk upplevelse då det är svårt att bedöma hur maten tillagats, från smöret till såserna till brödet. Ett gott råd är asiatisk mat (se upp med indisk mat som kan innehålla grädde), mexikansk mat, mellanösternmat och vegetariska rätter.
Har man nyligen fått besked om laktosintolerans så är de bästa råden; informationssökning om tillståndet, en upptäcktsfärd bland de matvaror man har hemma och i butikerna, berätta för närstående och sist men inte minst, laktosintolerans ska inte ses som ett problem utan något man ska lära sig att leva med - då minskar irritation och stress och framförallt de obehagliga symptomen.
Externa länkar
- Laktosintolerans. Sida från Sjukvårdsrådgivningen.
