Från Rilpedia

Agnes Margareta Matilda Branting, född 27 februari 1862 i Nysund, Värmland, Örebro län, död 13 april 1930 i Stockholm, var en svensk textilkonstnär och författare.

Branting är en högborgerlig släkt från Norrköping, känd sedan 1600-talet. Från denna släkt kom statsminister Hjalmar Branting (1860-1925) och hans hustru, journalisten och författaren Anna Branting (1855-1950). Agnes Brantings far hette Carl Johan Branting och var apotekare i Örebro, och hennes mor hette Maria Karolina Lundh. Hon fick först privatundervisning, och sedan studerade hon vid Tekniska skolan i Stockholm, och företog flera studieresor utomlands.

1887 anställdes Agnes Branting vid Handarbetets vänner för mönsterritning, och var direktris där 1891-1904. Under henne övergick handarbetet från att ha varit urnordisk i stilen, till förluthersk sakral med färgstarka och välarbetade medeltida influenser. Vid Licium, en ateljé hon grundade med Mimmi Börjeson, fick hennes konstnärskap fritt spelrum, och hon inriktade sig fullt ut på kyrkliga textilier, vilkas exklusivitet vann berömmelse långt utanför landets gränser. Hon författade även böcker om historiska sakrala kläder, vävnader och broderier, och undervisade vid bland annat Konstakademien.

Agnes Branting erhöll Litteris et Artibus och Illis Quorum.