Från Rilpedia

Gutefåret härstammar från det gotländska utegångsfåret.

Innehåll 1 Beskrivning 1.1 Mått 2 Bevarande 3 Spridning 4 Lambgift 5 Se även 6 Referenser 6.1 Noter 6.2 Källor 7 Externa länkar 8 Litteratur

Beskrivning

Gutefåret är ett behornat lantrasfår där både tackan (honan) och baggen (hanen) bär horn^[1][2][3]. Gutefår tillhör gruppen nordiska kortsvansfår. Baggens horn är grövre och längre medan tackor har smalare och mer gracila horn. Ullen består av två typer av ullfibrer täckhår och bottenull och färgen varierar i huvudsak mellan ljusgrått och mörkgrått (den grå färgen är en blandning av svarta och färglösa hår), men flera underliggande genetiska varianter för pälsfärger finns kvar^[4].

Det har förekommit att Jacobfår korsats in i enstaka Gutefårbesättningar på 1970-talet. Syftet var att få baggar med fler horn än två. Flerhornsanlaget finns dock inte hos Gutefåret.

Brunsten är relativt årstidsbunden till slutet av oktober till början av december, vilket resulterar i att de flesta lamm föds i slutet av mars och i april. Tackorna föder ett eller två lamm. Trillingar förekommer men är ovanliga.

På Gotland kallas får för lamm, och deras avkomma för lammungar.^[5]

Mått

• Mankhöjd: Bagge < 85 cm, tacka < 71 cm
• Hornlängd: Bagge < 90 cm, tacka < 43cm
• Svanslängd: Båda könen 10-15 cm
• Längd: Omkring 1,2 meter
• Vikt: 40-80 kg

Bevarande

Omkring 1920 började man avla det gotländska utegångsfåret för att få kulliga (hornlösa) djur med en jämnt grå lockig päls fri från bland annat manhår. Dessa får ligger till grund för dagens gotlandsfår (pälsfår). Då hornfåren var på väg att försvinna påbörjades man ungefär samtidigt att samla in de kvarvarande behornade djuren och så sent som på 1940-talet fanns bara ett 15-tal djur kvar. Bevarandearbete resulterade i att det gotländska hornfåret överlevde som först vid inventering 1973 kunde 63 baggar och 382 tackor räknas in på 41 besittningar. 1974 tillkom namnet gutefår som en sammandragning av behornade gotländska utegångsfår samt en hänvisning om dess ursprung. Dock kallas rasen i folkmun på Gotland fortfarande "hornlambi" eller hornfår.

Föreningen Gutefåret bildades 1977 och arbetar med att bevara rasen och förvaltar Föreningen Gutefårets Genbank

Gutefår Akademin bildades 2007 och arbetar med att bevara rasen och förvaltar Gutefår Akademins genbank.

Spridning

Rasen finns numera spridd i hela Sverige och ett litet antal besättningar finns även i Danmark och Tyskland. Antalet gutefår enligt Föreningen Gutefårets avelsplan (antagen av Jordbruktsverket 2007) fanns 2006, drygt 4200 djur ^[6]. Enligt Gutefår Akademins avelsplan uppskattas antalet renrasiga Gutefår 2007 till ca 2000 st^[7]. Gutefåret är klassad som en hotad lantras.

Lambgift

Lambgift är byggnader som finns på Gotland för utegångsfår.

Se även

• Gotlandsfår

Referenser

Noter

1. ↑ Rasbeskrivning av Gutefåret på Föreningen Gutefårets hemsida
2. ↑ Rasbeskrivning av Gutefåret på Lilla Karlsös hemsida
3. ↑ Rasbeskrivning av Gutefåret på Gutefår Akademins hemsida
4. ↑ Hjernquist, B. 2004. Gutefårens pälsfärger och horn - genetisk mångfald hos gutefår.
5. ↑ Gotland - Officiell turistinformation - Smakfulla Gotland
6. ↑ Föreningen Gutefårets avelsplan
7. ↑ GutefårAkademins avelsplan

Källor

• Hallander, H. 1989. Svenska Lantraser.

• Hjernquist, B. 2004. Gutefårens pälsfärger och horn - genetisk mångfald hos gutefår.

Externa länkar

• GutefårAkademin, Gutefårens Genbank
• Föreningen Gutefåret
• Gutefårens ursprungsbesättning på Lilla Karlsö

Litteratur

• Dahlbeck, N. 1993. Horngumse och Franslammskinn.