Alf Sjöberg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Dramatens elevskola 1922, från vänster till höger syns Lena Cederqvist, Karl-Magnus Thulstrup, Mona Mårtensson, Mimi Pollak, Vera Schmiterlöw, Greta Garbo, Alf Sjöberg och Håkan Westergren.

Sven Erik Alf Sjöberg, född 21 juni 1903 i Stockholm, död 17 april 1980 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och skådespelare. Under 1950-talet var han ledamot av Radionämnden, och erhöll Litteris et Artibus 1951.

Alf Sjöberg var son till C. E. Sjöberg och Elisabeth Wickberg. Han var gift 1930-1934 med skådespelerskan Märta Ekström, och från 1935 med Elsa Ahlsell (född 1907), som var dotter till disponenten Herman Ahlsell. Han avled 1980 till följd av en trafikolycka.

Sjöberg var under många år verksam som regissör vid Dramaten. Idag är han kanske känd främst som filmregissör av Hets (1944, med manus av Ingmar Bergman), Bara en mor (1949) och Fröken Julie 1951. Vid hans 100-årsdag år 2003 uppmärksammade TV, radio och Dramaten flera av hans andra verk.

Innehåll

Biografi

Efter åttaårigt läroverk gick Sjöberg Dramatens elevskola åren 1923-25, och var därefter verksam vid Dramaten som skådespelare. En av hans tidiga bedrifter var att medverka som skådespelare i den första teaterförställningen som i svensk radio, Spelet om Envar (1925). Han anställdes vid Radiotjänst som regissör 1929 och året därefter vid Dramaten i samma befattning.

Sjöberg var verksam som regissör på Dramaten till sin död 1980 och räknas till en av Sveriges främsta under 1900-talet, tillsammans med namn som Olof Molander och Ingmar Bergman. Särskilt Sjöbergs uppsättning av August Strindbergs drama Fröken Julie 1949 har gått till historien, med skådespelarinsatser av Inga Tidblad och Ulf Palme. Denna uppsättning filmatiserades 1951 med Anita Björk i rollen som fröken Julie. Han belönades med Guldpalmen vid Cannesfestivalen för detta verk.

Senare uppsättningar av Strindbergs pjäs brukar jämföras med Sjöbergs. Han satte även upp flera dramer av Shakespeare, såsom Hamlet, En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig. Ingmar Bergman hade så stor respekt för Sjöbergs Shakespeareuppsättningar att han inte vågade sätta upp Shakespeare på Dramaten så länge Sjöberg levde. Alf Sjöberg satte också upp moderna verk av till exempel Stig Dagerman. Ingmar Bergman har sagt att Sjöbergs stora produktion är troligen ojämförlig med 138 uppsättningar på Dramaten, 18 filmer, 2 TV-teateruppsättningar samt 183 dramer för Radioteatern.

Sjöberg ville radikalisera teatern, som han såg som en revolterande kraft i samhället mot sociala orättvisor.[1] Han hämtade på 1930-talet influenser från sovjet-rysk modernism och närde en önskan om att göra verklig folkteater. När den socialdemokratiska regeringen slog fast sin kulturpolitik på 1950-talet var Sjöberg en av konstnärerna i kretsen runt statsminister Tage Erlander.[2] Han bidrog starkt till att introducera Federico García Lorca, Bertolt Brecht och Eugene O'Neill i svensk scenkonst.

Film

Filmroller

Regi

Filmmanus

Teater

Regi

Noter

  1. ↑ http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/sjoberg.html
  2. ↑ Tage Erlander, Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet (Sthlm 1982)

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Alf_Sj%C3%B6berg"
Personliga verktyg