Segerlindska teatern
Från Rilpedia
Segerlindska teatern, även Stora teatern och senare Mindre teatern, var en teater i Göteborg som låg vid Södra Hamngatan 61 och som invigdes 12 augusti 1816. Huvudansvarig för byggandet av teatern var traktören Laurentius Segerlind efter stadsarkitekt Jonas Hagbergs ritningar. Teatern ansågs vara starkt influerad av Gustav III:s opera i Stockholm. Teatern hade plats för 1 269 åskådare. På 1850-talet hade teatern tjänat ut och man byggde istället Stora Teatern i Kungsparken.
Teatern hade egentligen inget riktigt namn, men på 1820-talet kallades den Stora teatern fram till att "Nya Theatern" (Stora Teatern) stod färdig 1859 och efter en ombyggnad i början av 1860-talet för Mindre teatern. För övrigt gick den omväxlande under namnen Segerlindska teatern eller Teatern vid Södra Hamngatan.[1]
Under en mellanperiod 1861-1864 nyttjades den till konsertändamål ombyggda teatern även som sammanträdeslokaler för Stadsfullmäktige, men år 1864 återupprättades den som teater och återinvigdes den 12 november 1865 som Mindre Teatern.[1]
Johan Anton Lindqvist var teaterns första ledare, med en trupp på 24 personer, som i sin premiär bjöd på "Slottet Montenero, en Operett i 3 akter, Musiken af D'Alleyrac". Den sista teaterledaren var August Lindberg som 20 december 1892, i den sista föreställningen, spelade "Messalina".[1]
Den 21 december 1892, vid 3-tiden på natten, eldhärjades scenen och salongen i teatern svårt och den upphörde därmed.[2]
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Teaterliv i Göteborg, Åke Pettersson 1992 ISBN 91-7029-102-0 s.31
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist/Ralf Scander/Anders Bothén 1982 s.41
