Laurentius Segerlind
Från Rilpedia
Laurentius Segerlind, född den 15 juli 1774 på rusthållet Högsgården, Segerstads socken, Skaraborgs län - död den 2 augusti 1834 i Göteborg. Han var traktör, teaterledare och hotelldirektör. Fadern hette Lars Larsson, och Lars var ett gammalt släktnamn, därav Laurentius (Lars på latin).
Åren 1791-1794 gick han på Skara skola och hans önskan var att bli präst, vilket det inte fanns pengar till, så då begav sig Laurentius till Göteborg. Han kom här i lära hos vagnmakare Westring på Vallgatan, där han stannade i flera år.
Han gifte sig med den åtta år äldre Johanna Margareta Jansson från Marstrand, som drev ett litet värdshus och ansågs ha "någon förmögenhet". Segerlind blev nu själv traktör och köpte ett tvåvåningshus vid Vallgatan 64. Den 14 maj 1802 fick han magistratens tillstånd att bedriva "traktörsnäring", varpå huset byggdes på med ytterligare en våning. Just då verksamheten tog fart inträffade den stora branden i slutet av 1802 som slukade Segerlinds hus, tillsammans med hundratals andra.
Med vänners hjälp fick han därefter köpa ett stenhus vid Drottninggatan nummer 126, där han redan vid påsktid 1803 färdig med "diverse glada och möblerade rum för resande samt drängkamrar och stall för hästar, äfven vagnbodar". Följande meddelande gick ut: "Som den olyckeliga eldsvådan skiljt mig från mitt förra hus under n:r 64 Vallgatan, är jag nu flyttad i mitt senare tillhandlade stenhus n:r 126 Drottninggatan nära vallen, varest äro glada och möblerade rum för resande; all möjlig upppassning och spisning om så önskas. L. Segerlind, Traktör."
Värdshuset höll en så hög klass att landshövdingen i Värmland Nils Nilsson Silfverschiöld bodde här den 13 april samma år. Verksamheten utvecklades väl och det blev goda förtjänster.
Innehåll |
Göta källare
Efter fredstraktaten 1809 fick Segerlind en gyllene idé, att bygga det första riktiga hotellet i staden. I februari 1810 ansöker Segerlind om att "å tomten N:o I i Stadens 5 rote få uppföra en nybyggnad till hotell- och näringsställe", vilket Borgerskapets äldste beviljade med villkoret att huset "ej finge bliva vanprydande".
Han var dessutom den första att utnyttja situationen med de nyligen raserade fästningsvallarna, genom att köpa flera av de tomter som bildats ovanpå den rivna Drottningporten. Han beställde en ritning av hovarkitekten Hagberg och påbörjade bygget 1810.
Huset byggdes i tre våningar, samt försågs med en altan på taket och först fyrtio år senare revs altanen, och ytterligare en våning uppfördes. Hotellet fick namnet Göta källare, och innehöll femtiosex rum, restaurang och biljardhall. Man tog emot sina första gäster den 22 maj 1812. Själv bodde Segerlind en trappa upp i fem fasadrum. Hotell Göta källare upphörde först den 31 juli 1944, och anses ha varit Nordens äldsta.
Kring platsen för Göta källare växte det successivt upp fler hotell, till exempel: Haglunds hotell (senare Grand Hotell Haglund) och Palace Hotell (tidigare Fürstenberska Palatset). Från 1883 kom området framför Göta källare att heta Hotellplatsen.
I rum nummer 6 på Göta källare skedde den första biografföreställningen i Göteborg. Det var den 12 februari 1896 som kinetofonen spelade upp en film med miss Carmencita i en spansk dans, under det att orkestern per fonograf spelade "Alma".[1]
Segerlindska teatern
I sitt nästa projekt valde nu Segerlind att investera i ett teaterbygge, Segerlindska teatern, som låg mittemot Göta källare vid Södra Hamngatan 61. Bygget pågick 1814-1816, då den invigdes i augusti. Teatern blev då Sveriges näst största, efter Kungliga operan. De positiva ekonomiska resultaten uteblev dock, och den 14 mars 1820 överlämnades teatern med inventarier till finansiärerna. På denna affär förlorade Segerlind 60 000 Riksdaler banco.
Segerlindska ängen
Den "Segerlindska ängen" var området där nu Trädgårdsföreningen ligger, av kung Karl XIV Johan beskriven i bifallet om Trädgårdsföreningens bildande: ...att uplåta den så kallade Segerlindska ängen mellan Wallgrafwen och Nya Allén från Fattighusån till Gamla Allén.
Brandväsendet
Segerlind utmärkte sig även inom brandväsendet, som brandmästare vid spruta n:r 3 och den stora branden i november 1804 erhöll han av staden en silverkanna med inskriften För nit och oförtrutenhet vid eldsvådan i Göteborg 1804. Under trettio år var han huvudansvarig för denna brandspruta, och anses ha varit en av de främsta auktoriteterna inom området. Vid frivilliga brandkårens bildande 1831 blev Segerlind vald till hedersledamot.
Socialt patos
Sin stora omsorg för medmänniskorna visade han ofta prov på, till exempel var han under många år ordförande ("lådmästare") i Sjuk- och begravningskassan. Han stiftade även sällskapet "De fattiges vänner" vilka sammanträdde varje måndag i hans hem. Som ett bevis på engagemanget för det allmänna fick han av Karl XIV Johan en guldmedalj, med inskriften För medborgerligt nit. Redan den 4 juli 1823 fick "Borgaren Segerlind" på landshövding Axel von Rosens förslag av Kungl. Maj:t ekonomidirektörs namn, heder och värdighet.
Familj
Någon gång under åren 1812-1815 förlorar han sin fru, men gifter om sig året därpå med Johanna Sandahl som han fick flera barn med, bland annat sonen Laurentius. Tragiken förföljer honom och han förlorar även sin andra fru efter några år. År 1825 gifter han sig - för tredje gången - med Sigrid Elisabet Roempke, med vilken han fick två barn.
Segerlind dog av "bröstsjuka" på Göta källare, samma dag som hans äldsta dotter Brita Charlotta skulle gifta sig, natten den 2 augusti 1834, och några dagar efteråt dog även hans tjugo år yngre bror Petter i den nyligen utbrutna koleran.
Enligt bouppteckningen uppgick hans förmögenhet till 27 525 Riksdaler banco.
Referenser
Källor
- Det forna Göteborg, H. Fröding 1903 s.204-218
- Det gamla Göteborg del II, C R A Fredberg 1921 s.690-695
- Göteborg under kontinentaltiden, perioden 1808-1810, Carl A Tiselius 1935 s.15
- 'Västsvensk hotell- och restaurantkrönika 1902-1952 - en minnesskrift, red. Axel Karlander, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1952 s.236
- Göteborgs trädgårdsförening 1842-1974, Arvid Sigstam 1986 s.35
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982 s.40-41
- Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.7
- Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander 1989 ISBN 91-7029-024-5 s.75
Noter
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 337
