Altmarkaffären

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Altmarkaffären användes som en ursäkt av Tyskland för att invadera Norge och Danmark under andra världskriget.


Innehåll

Bakgrund

Altmark var ett tyskt tankfartyg under andra världskrigets inledningsskede tjänstgjorde som försörjningsfartyg för det tyska fickslagskeppet Admiral Graf Spee. Fickslagskeppet användes som handelsförstörare och sänkte brittiska handelsfartygSydatlanten.

Händelseförlopp

Efter att ha bunkrat Graf Spee, fick Altmark uppgift att frakta hem 299 brittiska sjömän som krigsfångar till Tyskland. För att undgå den Brittiska flottan tog fartyget vägen hem via Norskt territorialvatten. Norska fartyg utförde sjöfartskontroll och bordade Altmark, men fann inget anmärkningsvärt. Britterna hade dock vittnesuppgifter från Montevideo om att fångar befann sig ombord. Genom personligt ingripande av Winston Churchill, sändes en sjöstyrka in på norskt vatten och den brittiska jagaren HMS Cossack satte ombord en äntringsstyrka den 16 februari 1940, varvid fyra tyskar dödades och fem sårades. Därefter befriades fångarna och noterades att fartyget var försett med två luftvärnskanoner och fyra kulsprutor. [1]


Konsekvenser

Tre nationer begick därmed neutralitetsbrott:

  • Nazityskland genom att transportera kringsfångar på det neutrala landet Norges territorialvatten.
  • Norge genom att tillåta transporten
  • Storbrittannien genom att begå en krigshandling på Norskt territorialvatten.


Tyskland använde sig sedan av Altmarkaffären då de invaderade Norge och Danmark, med motiveringen att Norge inte kunde skydda sig mot de allierade.


Källor

  1. Winston Churchill: Andra Världskriget, Band I, sid 538-541, AB Skoglunds Bokförlag, Stockholm 1948. 
Personliga verktyg