Neville Chamberlain

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Neville Chamberlain
Ämbetsperiod(er):
28 maj 1937
10 maj 1940
Företrädare: Stanley Baldwin
Efterträdare: Winston Churchill
Födelsedatum: 18 mars 1869
Födelseplats: Birmingham, England
Dödsdatum: 9 november 1940 (70 år)
Dödsplats: Highfield Park, Heckfield, Hampshire, England
Maka: Anne Chamberlain
Politiskt parti: Conservative and Unionist Party

Arthur Neville Chamberlain, född 18 mars 1869 i Birmingham, död 9 november 1940 i Highfield Park i byn Heckfield i grevskapet Hampshire, var en brittisk politiker, premiärminister mellan 1937 och 1940. Eftervärlden har kommit att förknippa honom med den eftergiftspolitik gentemot Hitler, som han hoppades skulle avvärja ett krig.

Chamberlain var 1915-16 borgmästare i Birmingham och blev 1918 invald i underhuset för det konservativa partiet. Han innehade flera ministerposter under 1920-talet, bland annat hälsominister 1924-1929. År 1931 blev han finansminister i MacDonalds nationella regering. I maj 1937 efterträdde Chamberlain Lord Baldwin som partiledare och därmed som premiärminister.

Antikominternpakten innebar att Storbritannien och dess imperium hotades av angrepp av Tyskland i Europa, av Italien kring Medelhavet och av Japan i Fjärran Östern. Chamberlain, som var oerfaren inom utrikespolitiken, tog successivt över ledningen av brittisk utrikespolitik från Foreign Office. Han försökte därvid möta hotet från de totalitära staterna, dels genom samförståndsinviter till Rom och Berlin (men inte Tokyo), dels genom ökade brittiska rustningar.

Chamberlain träffade Hitler vid tre tillfällen under 1938; ett 2,5 timmar långt möte i Berchtesgaden den 18 september - den 22 september i Bad Godesberg am Rhein samt fyrmaktskonferensen i München den 29 september.

I september tvingade Storbritannien och Frankrike genom Münchenavtalet Tjeckoslovakien att avstå Sudetområdet till Tyskland. Chamberlains kända uttalande om "fred i vår tid" efter hemkomsten från München visade sig emellertid vara endast en from förhoppning. I mars 1939 annekterade Hitler återstoden av Tjeckoslovakien. Chamberlain övergick då till en avskräckningsstrategi, samtidigt som han höll dörren öppen för samförstånd.

Storbritannien gav sålunda säkerhetspolitiska garantier till Polen, Rumänien och Grekland samt inledde förhandlingar om en allians med Sovjet. Då Hitler i september 1939 anföll Polen var det ett bakslag för Chamberlains fredsinriktade utrikespolitik. Två dagar senare förklarade Chamberlain Tyskland krig.

Sedan Hitlertyskland ockuperat Norge och Danmark var kritiken hård mot Chamberlain, regeringen och krigföringen. Misstroendevotum väcktes i underhuset, många konservativa röstade emot sin premiärminister och även om Chamberlain fortfarande hade majoritet var hans ställning så försvagad att han tvingades avgå. Winston Churchill, ironiskt nog den direkt ansvarige för Storbritanniens misslyckade försök att freda Norge, blev ny premiärminister.

Källor

  • Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Externa länkar


Personliga verktyg