Klasskamp
Från Rilpedia
Klasskamp är ett socialpolitiskt slagord och teori. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan arbetsköpare (kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg.
Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle.
En motsats till klasskampen finns i klassamarbetet, som återfinns inom korporativismen. Den svenska modellen har länge präglats av klassamarbete; det kända Saltsjöbadsavtalet formaliserade det även om det hade pågått tidigare.
Föreställningen om klasskampen före Marx
Trots den utbredda uppfattningen att Karl Marx står bakom begreppet klasskamp, förekom föreställningen om samhällets splittring i klasser som kämpar mot varandra redan långt innan termen myntades. Således talade den franske historikern och politikern François Guizot (1787-1874) om Frankrikes historia och menade att "klassernas kamp fyller, eller rättare sagt, utgör hela dess historia".
Se även
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).