Objektivism (Ayn Rand)
Från Rilpedia
| Om den politiska ideologin: Liberalism |
| Riktningar |
| Klassisk liberalism |
| Socialliberalism |
| Nyliberalism |
| Libertarianism |
| Frisinne |
| Objektivism |
| Anarkokapitalism |
| Ordoliberalism |
| Organisationer |
| Liberala internationalen |
| ELDR |
| ALDE |
| Liberala partier |
| Teoretiker |
| John Locke |
| Montesquieu |
| Anders Chydenius |
| Adam Smith |
| Immanuel Kant |
| Thomas Paine |
| John Stuart Mill |
| Ayn Rand |
| John Rawls |
| Robert Nozick |
| Relaterade ämnen |
| Liberalismens historia |
| Kapitalism |
| Frihet |
| Naturrätt |
| Laissez faire |
| Den osynliga handen |
| Nattväktarstat |
| Frihandel |
| Individualism |
|
|
Objektivism är det namn som Ayn Rand gav sin egen filosofi.
Sammanfattningsvis menar objektivismen att mänskliga varelser är medvetna om en oberoende verklighet genom sina sinnen, att förnuft är det väsentliga för att bearbeta denna data, att det lämpliga moraliska syftet av ens liv är att sträva efter att uppnå ens eget rationella egenintresse, och att det enda moraliska sociala systemet är full laissez-faire-kapitalism med en stat strikt begränsad till domstol, polis och militär.
Rand karaktäriserar objektivismen som en filosofi "för att leva på Jorden", med utgångspunkt i verkligheten och målet att förenkla kunskap om den naturliga världen och harmoniska, ömsesidigt gynnsamma interaktioner mellan mänskliga varelser. Ett huvudsakligt inslag i objektivismen är ett fokus på en mänsklig individs potential. Rand skrev:
| ” | My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute.[1] | ” |
Objektivismens namn härstammar från begreppet att kunskap och värden är "objektiva", snarare än "intrinsikala" eller "subjektiva". Enligt Rand är varken begrepp eller värden "intrinsikala" i extern verklighet, men inte heller är de blott "subjektiva" (med vilket Rand menar "godtyckliga" eller "skapade av [ens] känslor, begär, 'intuition', eller nycker"). Istället är riktigt formade begrepp och värden objektiva i betydelsen att de möter de specifika (kognitiva och/eller biocentriska) behoven av en individuell mänsklig person. Sanna begrepp och värden är, som hon skrev, "determined by the nature of reality, but to be discovered by man's mind".
Innehåll |
Objektivistiska principer
Metafysik: objektiv verklighet
De grundläggande lärosatserna i den objektivistiska metafysiken är (1) tillvarons företräde, (2) identitetslagen (Aristoteles "A är A"), och (3) medvetandets axiom. Dessutom (4) kausalitetslagen som är en naturlig följd av identitetslagen. Tillvarons företräde gör gällande att verkligheten (universum, det som är) existerar oberoende av mänskligt medvetande. Identitetslagen gör gällande att det som existerar är kvalitativt bestämt, det vill säga, har en bestämd, begränsad natur. Medvetandets axiom är påståendet att man är medvetande. Kausalitetslagen gör gällande att saker handlar i enlighet med sin natur. Samtliga dessa påståenden är enligt objektivismen axiomatiska. Enligt objektivismen är beviset för ett påstående att det både (a) är själv-evident och (b) inte sammanhängande kan förnekas, eftersom alla argument mot påståendet skulle behöva anta att påståendet är sant.
Ayn Rand förkastade all form av religion och vidskepelse.
Kunskapsteori: förnuft
Objektivismens kunskapsteori, likt objektivismens andra grenar, fanns alla tillgängliga i någon form sedan Och världen skälvde publicerades. Dock blev den fullast förklarad i Rands Introduction to Objectivist Epistomology (1967). Rand såg kunskapsläran som central i hennes filosofi, en gång påpekandes, "I am not primarily an advocate of capitalism, but of egoism; and I am not primarily an advocate of egoism, but of reason. If one recognizes the supremacy of reason and applies it consistently, all the rest follows".
Enligt den objektivistiska kunskapsteorin kan en människa, genom sensorisk perception och processen resonerande, nå absolut kunskap om sin omgivning. Objektivism tar avstånd från skepticism. Vidare hävdar den att inget som inte har nåtts med objektiva, förnuftiga metoder kan vara sann kunskap, och tar avstånd från tro som en metod för att nå kunskap.
Vid en boksignering blev Rand en gång tillfrågad att sammanfatta sin filosofi. Många använder denna som den officiella 'förenklade' beskrivningen. http://www.aynrand.org/site/PageServer?pagename=objectivism_intro
Etik: rationellt egenintresse
Den objektivistiska etiken är baserad på teorin att varje person är ansvarig för att uppnå sitt eget förnuftiga egenintresse. Den säger också att det är moraliskt riktigt att vara självisk, och att ingen kan kräva av andra människor att de ska bortse från sitt egenintresse.
Politik: individuella rättigheter och kapitalism
Övergången från den objektivistiska etiken till den objektivistiska teorin om politik bygger på begreppet rättigheter. En "rättighet", enligt objektivismen, är en moralisk princip som både definierar och sanktionerar en varelses frihet att handla inom ett socialt eller samhälleligt sammanhang. Objektivismen anser att endast individer har rättigheter; det finns, i den objektivistiska synen, inget sådant som "kollektiva rättigheter" som inte kan reduceras till en uppsättning individuella rättigheter. Vidare är objektivismen mycket specifik beträffande uppsättningen "individuella rättigheter" som finns; som sådan, är den objektivistiska listan på individuella rättigheter avsevärt olik de som antas av de flesta stater, till exempel.
Trots att objektivismen inte använder begreppet "naturrätt", är de rättigheter den erkänner baserade direkt på den natur mänskliga varelser har som beskrivna i objektivismens kunskapslära och etik. Eftersom mänskliga varelser måste fatta beslut för att kunna överleva som mänskliga varelser, är det grundläggande kravet på en mänsklig varelse frihet att fatta, och handla efter, sitt eget oberoende, förnuftiga omdöme i enlighet med sitt egenintresse.
För att säkra dessa rättigheter till liv, frihet och egendom förespråkar objektivismen en nattväktarstat. För att kunna finansiera denna utan beskattning föreslog Ayn Rand att individer och företag mot en liten avgift skulle kunna försäkra sina affärskontrakt så att staten skulle garantera deras genomförande. Som bieffekt skulle staten då även få nödvändiga resurser till att beskydda alla andras rätt till liv, frihet och egendom. Vissa hävdar dock att objektivismens etik och dess syn på rättigheter är oförenlig med en stat, även en nattväktarstat. Roy Childs skrev bland annat i ett brev till Ayn Rand att hon borde välja att stödja anarkokapitalismen istället för den minarkism som hon omfamnade. Vissa objektivister anser dock sig också vara anarkokapitalister, och ser det som en mer logisk ståndpunkt. Detta är något som debatteras inom objektivistiska kretsar, och även libertarianska sådana (av vilken objektivismen är en del).
Alltså, sammanfattar objektivismen, är den grundläggande rättigheten för en mänsklig varelse rätten till liv. Med denna fras menar objektivismen att agera i förmån för ens eget liv - inte rätten att ha ens liv skyddat, eller att ha ens överlevnad garanterad, genom ofrivilliga ansträngningar från andra mänskliga varelser. Detta leder oss, enligt objektivismen, vidare till rätten till egendom, vilken alltid är antagen representera produkten av ens egna ansträngningar; enligt detta synsätt, kan en persons rätt till liv inte innefatta rätten att förfoga över en annan persons privata egendom, under några som helst omständigheter. Enligt objektivismen har man rätt att överföra sin egen egendom till vem helst man vill för vad helst för anledning man finner, men en sådan överföring är enbart etisk ifall den är utförd under sådana villkor att båda parter frivilligt medger en sådan transaktion, utan tvång och av båda parter med förväntningen att transaktionen gynnar dem.
Objektivismen förespråkar även guldmyntfot.
Konst: romantisk realism
Ayn Rand definierade sina egna romaner som romantisk realism (en term som hon själv myntat). Hon betraktade romantiken som den främsta skolan inom litteraturen, därför att romantiken implicit utgår från premissen att människan har fri vilja (och inte från premissen att hon är en "lekboll för gudarna" eller blott och bart en "produkt av arv och miljö"). Hon avvisade därför naturalismen som litterär skola (även om hon ibland uttryckte viss uppskattning för enskilda naturalistiska författare, som till exempel Sinclair Lewis). Hennes favoriter och föredömen som författare var Victor Hugo och (med vissa förbehåll) Fjodor Dostojevskij.
Objektivister
- Ayn Rand
- Leonard Peikoff
- George Reisman
- Per-Olof Samuelsson
- Henrik Unné
- Terry Goodkind
- Jimmy Wales[2]
- Harry Binswanger
Se även
Referenser
- ↑ "About the Author", efterord till Atlas Shrugged
- ↑ http://www.fastcompany.com/magazine/114/features-why-is-this-man-smiling.html?page=0%2C3
Externa länkar
(engelska)
|
||||||||||||||
