Från Rilpedia

zirkonium - niob - molybden V Nb Ta    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	niob, Nb, 41
Ämnesklass	övergångsmetaller
Grupp, period, block	5, 5, d
Densitet	8570 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	6
Utseende	Grå metallisk
Atomens egenskaper
Atommassa	92,90638 u
Atomradie (beräknad)	145 (198) pm
Kovalent radie	137 pm
Elektronkonfiguration	[Kr]4d45s1
e− per skal	2, 8, 18, 12, 1
Oxidationstillstånd (oxid)	5, 3 (svag syra)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	solid
Smältpunkt	2750 K K (2477 °C)
Kokpunkt	5017 K (4744 °C)
Molvolym	10,83 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	696,6 kJ/mol
Smältvärme	26,4 kJ/mol
Ångtryck	0,0755 Pa vid 2741 K
Ljudhastighet	3480 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,6 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	265 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	6,93 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	53,7 W/(m·K)
1a jonisationspotential	652,1 kJ/mol
2a jonisationspotential	1380 kJ/mol
3e jonisationspotential	2416 kJ/mol
4e jonisationspotential	3700 kJ/mol
5e jonisationspotential	4877 kJ/mol
6e jonisationspotential	9847 kJ/mol
7e jonisationspotential	12100 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 91Nb syntetisk 680 år ε 1,253 91Zr 92Nb syntetisk 3,47 * 107 år β- ε 0,356 2,006 92Mo 92Zr 93Nb 100 % 93Nb, stabil isotop med 52 neutron(er) 93mNb syntetisk 16,13 år 0,031 93Nb 94Nb syntetisk 20300 år β- 2,045 94Mo
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Niob är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. Legeringar med niob som används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.

Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett.

Se även

• Periodiska systemet