Krypton
Från Rilpedia
- Krypton är också en planet i berättelserna om Stålmannen.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | krypton, Kr, 36 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | ädelgaser | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 18, 4, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 3,708 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | färglös |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 83,798 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | inga data (88) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 110 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 202 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d104s24p6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 0 (okänd) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk tätpackning (ccp) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | gas | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 115,79 K (-157,42 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 119,93 K (-153,22 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 27,99 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 9,029 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 1,638 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 1120 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 3,00 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 248 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 0,00949 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 1350,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 2350,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3565 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 5070 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 6240 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 7570 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 10710 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 12138 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas och den är ganska sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men krypton kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.
Innehåll |
Historia
Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder gömd. Men när de bestämde gasens atomvikt var den 84 och inte cirka 20 som man trodde den skulle vara, det betydde att gasen skulle vara efter argon i det periodiska systemet. Den gasen man först trodde det var, med atomvikten ca 20 skulle hittas senare av samma forskare och döpas till neon.
Förekomst
Krypton är en ganska ovanlig gas som förekommer till 0,000001 % eller 1 ppm i atmosfären.
| Ädelgas | Andel i atmosfären |
|---|---|
| Neon | 0,0000153% |
| Argon | 0,934% |
| Krypton | 0,000001% |
| Xenon | 0,00000005% |
Framställning
Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.
Användning
Krypton används i en del glödlampor för att krypton har sämre värmeledningsförmåga än argon och då får glödtråden högre temperatur och glöder ljusare. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin dåliga värmeledningsförmåga.
Kryptonfluorid-lasrar
I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När man slutar tillföra energi sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.
