Krypton

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Krypton är också en planet i berättelserna om Stålmannen.
brom - krypton -
Ar
Kr
Xe 
 
Kr-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer krypton, Kr, 36
Ämnesklass ädelgaser
Grupp, period, block 18, 4, p
Densitet 3,708 kg/m3 (273 K)
Utseende färglös
Kr,36.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 83,798 u
Atomradie (beräknad) inga data (88) pm
Kovalent radie 110 pm
van der Waalsradie 202 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d104s24p6
e per skal 2, 8, 18, 8
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur kubisk tätpackning (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd gas
Smältpunkt 115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt 119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym 27,99 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 9,029 kJ/mol
Smältvärme 1,638 kJ/mol
Ljudhastighet 1120 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 3,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 248 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 0,00949 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1350,8 kJ/mol
2a jonisationspotential 2350,4 kJ/mol
3e jonisationspotential 3565 kJ/mol
4e jonisationspotential 5070 kJ/mol
5e jonisationspotential 6240 kJ/mol
6e jonisationspotential 7570 kJ/mol
7e jonisationspotential 10710 kJ/mol
8e jonisationspotential 12138 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
78Kr 0,35 % 78Kr, stabil isotop med 42 neutron(er)
80Kr 2,25 % 80Kr, stabil isotop med 44 neutron(er)
81Kr syntetisk 229000 år ε 0,281 81Br
82Kr 11,6 % 82Kr, stabil isotop med 46 neutron(er)
83Kr 11,5 % 83Kr, stabil isotop med 47 neutron(er)
84Kr 57 % 84Kr, stabil isotop med 48 neutron(er)
85Kr syntetisk 10,756 år β- 0,687 85Rb
86Kr 17,3 % 86Kr, stabil isotop med 50 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas och den är ganska sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men krypton kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Innehåll

Historia

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder gömd. Men när de bestämde gasens atomvikt var den 84 och inte cirka 20 som man trodde den skulle vara, det betydde att gasen skulle vara efter argon i det periodiska systemet. Den gasen man först trodde det var, med atomvikten ca 20 skulle hittas senare av samma forskare och döpas till neon.

Förekomst

Krypton är en ganska ovanlig gas som förekommer till 0,000001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas Andel i atmosfären
Neon 0,0000153%
Argon 0,934%
Krypton 0,000001%
Xenon 0,00000005%

Framställning

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning

Ett kryptonfyllt glasrör där man för en elektrisk ström igenom

Krypton används i en del glödlampor för att krypton har sämre värmeledningsförmåga än argon och då får glödtråden högre temperatur och glöder ljusare. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin dåliga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När man slutar tillföra energi sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även

Personliga verktyg