Brom

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För karaktären Brom i Eragon, se Lista över karaktärer i Eragon.
selen - brom - krypton
Cl
Br
I 
 
Br-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer brom, Br, 35
Ämnesklass halogener
Grupp, period, block 17, 4, p
Densitet 3119 kg/m3 (273 K)
Utseende gas: rödbrun
fast: metalliskt glänsande

Brom amp.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 79,904 u
Atomradie (beräknad) 115 (94) pm
Kovalent radie 114 pm
van der Waalsradie 185 pm
e per skal 2, 8, 18, 7
Oxidationstillstånd (oxid) ±1, 5 (starkt sur)
Kristallstruktur ortorombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd flytande
Smältpunkt 265,8 K (−7 °C)
Kokpunkt 332 K (59 °C)
Molvolym 19,78 ·10−6 m3/mol
Ångbildningsvärme 15,438 kJ/mol
Smältvärme 5,286 kJ/mol
Ångtryck 5800 Pa vid 280,1 K
Ljudhastighet 206 m/s vid 293,15 K
Diverse
Värmekapacitet 480 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 0,122 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1139,9 kJ/mol
2a jonisationspotential 2103 kJ/mol
3e jonisationspotential 3470 kJ/mol
4e jonisationspotential 4560 kJ/mol
5e jonisationspotential 5760 kJ/mol
6e jonisationspotential 8550 kJ/mol
7e jonisationspotential 9940 kJ/mol
8e jonisationspotential 18600 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
79Br 50,69 % 79Br, stabil isotop med 44 neutron(er)
81Br 49,31 % 81Br, stabil isotop med 46 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Brom (latinskt namn, Bromum) är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener. Vid standardtryck och -temperatur är brom en mörk rödbrun frätande vätska, som avger giftiga ångor med obehaglig lukt. Brom löst i vatten kallat bromvatten är ett reagens på omättade kolväten. De reagerar och bryter sina dubbelbindningar och binder in bromatomerna och det brunfärgade bromvattnet förlorar färgen.

Användning

Brom i förening med silver, silverbromid (AgBr), används vid tillverkning av fotopapper, pga sin ljuskänslighet.

I början på 1900-talet ordinerades alkalibromider inom sjukvården på grund av sin sedativa verkan, men eftersom medicinen ansågs ha för många negativa biverkningar togs den bort och har ej använts sedan 1930-talet.

Se även

Personliga verktyg