Från Rilpedia

Karl Sune Detlof Bergström, född den 10 januari 1916 i Stockholm, död den 15 augusti 2004 i Stockholm, var en svensk professor i medicinsk och fysiologisk kemi i Lund 1947-1958 och professor i kemi vid Karolinska Institutet 1958-1980. Han var son till 1:e statshydrografen Sverker Bergström och Wera Wistrand, samt far till bland andra Svante Pääbo^[1].

Bergström var rektor för Karolinska Institutet 1969-1977.

Han blev ledamot av både Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1965, var ordförande i Nobelstiftelsen 1975-1987 och blev preses (ordförande) för Vetenskapsakademien 1983.

1982 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med sin kollega Bengt Samuelsson och britten John R Vane för deras "upptäckter rörande prostaglandinerna och därmed nära anknutna biologiskt aktiva substanser".

Filmanus

• 1947 – Nattvaktens hustru

Externa länkar

• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982
• Nobelprize.org, Sune Bergström - självbiografi

Källor

1. ↑ Tvärsnitt nr 1/2007