Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
lantan, La, 57 |
| Ämnesklass |
lantanoider |
| Grupp, period, block |
3, 6, d |
| Densitet |
6146 kg/m3 (273 K) |
| Hårdhet |
2,5 |
| Utseende |
Silvrigt vit
 |
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
138,9055 u |
| Atomradie (beräknad) |
195 (-) pm |
| Kovalent radie |
169 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]5d16s2 |
| e− per skal |
2, 8, 18, 18, 9, 2 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
3 (stark bas) |
| Kristallstruktur |
Hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
solid |
| Smältpunkt |
1193 K (920 °C) |
| Kokpunkt |
3730 K (3457 °C) |
| Molvolym |
22,39 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
414 kJ/mol |
| Smältvärme |
6,2 kJ/mol |
| Ångtryck |
1,33 Pa vid 1193 K |
| Ljudhastighet |
2475 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,1 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
190 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,26·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
13,5 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
538,1 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1067 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
1850,3 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
4819 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
| Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 135La |
syntetisk |
19,5 timmar |
ε |
1,200 |
135Ba |
| 136La |
syntetisk |
9,87 minuter |
ε |
2,870 |
136Ba |
| 137La |
syntetisk |
60000 år |
ε |
0,600 |
137Ba |
| 138La |
0,09 % |
1,05·1011 år |
ε
β- |
1,737
1,044 |
138Ba
138Ce |
| 139La |
99,91 % |
139La, stabil isotop med 82 neutron(er) |
| 140La |
syntetisk |
1,6781 dagar |
β- |
3,762 |
140Ce |
| 141La |
syntetisk |
3,92 timmar |
β- |
2,502 |
141Ce |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Lantan är ett grundämne. Lantan är en lantanoid och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna.
Se även
