Mangan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
krom - mangan - järn

Mn
Tc 
 
Mn-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer mangan, Mn, 25
Ämnesklass övergångsmetaller
Grupp, period, block 7, 4, d
Densitet 7470 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 6,0
Utseende Silvrig metall
Mangan 1.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 54,938049 u
Atomradie (beräknad) 140 (161) pm
Kovalent radie 139 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d54s2
e per skal 2, 8, 13, 2
Kristallstruktur (flera, komplicerade)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd solid
Smältpunkt 1517 K (1244 °C)
Kokpunkt 2235 K (1962 °C)
Ångbildningsvärme 226 kJ/mol
Smältvärme 12,05 kJ/mol
Ångtryck 121 Pa vid 1517 K
Ljudhastighet 5150 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,55 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 480 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 0,695 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 7,82 W/(m·K)
1a jonisationspotential 717,3 kJ/mol
2a jonisationspotential 1509 kJ/mol
3e jonisationspotential 3248 kJ/mol
4e jonisationspotential 4940 kJ/mol
5e jonisationspotential 6990 kJ/mol
6e jonisationspotential 9220 kJ/mol
7e jonisationspotential 11500 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
52Mn syntetisk 5,591 dygn ε 4,712 52Cr
53Mn syntetisk 3,74 år ε 0,597 MeV 53Cr
54Mn syntetisk 312,3 dygn ε
β-
1,377
0,697
54Cr
54Fe
55Mn 100 % 55Mn, stabil isotop med 30 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Mangan är ett grå-vitt metalliskt grundämne som liknar järn. Det används ofta i legeringar med järn i till exempel rostfritt stål. Ibland används manganföreningar i glasyrer.

Innehåll

Biologisk roll

Mangan är ett livsviktigt spårämne i djur och växtliv. Växterna kan bara ta upp mangan som tvåvärt mangan (Mn2+). Vitrötesvampar använder sig av mangan vid vednedbrytning.

RDI för vuxna är 3 mg/dag och 1 mg/dag för barn.

Mangan finns i te, taditionellt te men också i "rött" te, från Rooibos busken.

Förekomst

Mangan är det tolfte vanligaste grundämnet i jordskorpan och det finns i medeltal 1 kg mangan per ton sten. Mangan förekommer i naturen mest i oxider, karbonater och silikater. Den största förekomsten av manganföreningar är bland annat i Sydafrika, Australien och Ryssland. Havsvatten innehåller också lite mangan men bara i koncenrationer av 0,1 mg/ton.

Framställning

Mangan framställs genom reduktion av krossad manganmalm med kol,aluminium eller kisel i elektriska ugnar vid 1000°C. När man vill framställa manganmetall med hög renhet gör man elektrolys av en vattenlösning med mangan(II)sulfat.

Föreningar

Kaliumpermanganat (KMnO4) är ett oxiderande ämne som används i labratorier och för att döda bakterier i vatten.

Mangandioxid (MnO2) används i zink-grafit batterier och förr framställde man syre och klor ur mangandioxid.

Mangankarbonat (MnCO3) kan användas i glasyrer och som gödsel i manganfattiga jordar.

Manganklorid (MnCl2) och mangansulfat(MnSO4) är två ljusrosa mangansalt av saltsyra och svavelsyra.

Se även

Personliga verktyg