Alexander Roslin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Alexander Roslin – ”Damen med slöjan” (1768). Nationalmuseum, Stockholm

Alexander Roslin, född 15 juli 1718 i Malmö, död 5 juli 1793 i Paris, var en svensk porträttmålare. Från 1750-talet var han i huvudsak verksam i Paris.

I Paris vann Roslin stor ryktbarhet och invaldes i franska konstakademin. Hans tidiga porträtt är utförda i ljusa och svala färger och visar på inflytande från Jean-Marc Nattier, till exempel porträttet Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756). Under 1760-talet märks tendenser till ett formsträngare och färgkraftigare måleri, till exempel porträttet av hustrun, Damen med slöjan (1768), och Familjen Jennings (1769).

Roslin var framför allt en mästerlig skildrare av stoffer och karnation men kunde även måla psykologiskt inträngande porträtt. Han uppvisade i sitt skapande en blandning av lyhördhet för tidens smak och stor skicklighet. Denna kombination gjorde stor lycka hos den parisiska aristokratin.

Innehåll

Tidiga år

Roslin var son till amiralitets-medikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Med ovanliga anlag för teckning och målarkonst, lärde Roslin sig teckna av en amiralitetskapten Ehrenbill i Karlskrona och började därefter öva sig i miniatyrmålning. Tanken var att han skulle utbilda sig till fartygsritare. Vid sexton års ålder blev han elev hos hovmålaren Georg Engelhard Schröder i Stockholm, hos vilken han vistades till 1741, och började måla större porträtt i oljefärg. Sistnämnda år slog han sig ned i Göteborg och flyttade året därpå till Skåne, där han stannade till 1745. Överallt var han flitigt sysselsatt med porträttmålning. En greve N. J. Lewenhaupt, som var anställd vid markgrevliga hovet i Bayreuth, lät Roslin måla ett porträtt av sig när han var på besök hos släktingar i Skåne och övertalade honom då att följa med honom till nämnda hov. 1745 lämnade Roslin Sverige och begav sig, efter ett par års vistelse Bayruth, 1747 till Italien för att studera de stora mästarnas verk. Här porträtterade han bland andra 1752 den furstliga familjen i Parma men reste samma år till Paris, där han bosatte sig för sitt resten av livet.

I Paris

Alexander Roslin - ”Fabriksägare John Jennings, hans bror och svägerska”

I Frankrikes huvudstad togs han emot som en ypperlig mästare i sin konst, blev 1753 ledamot av Académie royale de peinture et de sculpture. Den 8 januari 1759 gifte han sig med pastellmålaren Marie-Suzanne Giroust (1734-1772). Paret fick tre söner och tre döttrar. Han och hans porträttmåleri kom i ropet, och en betydande triumf vann han 1765, då han i tävlan med Greuze målade en stor bild av familjen La Rochefoucauld och vann priset. Kort innan hade han utfört ett av sina främsta arbeten: målningen föreställande Ludvig XV:s mottagande vid Hôtel de ville i Paris efter sin konvalescens i Metz. Tavlan med över trettio figurer, alla i olika dräkter, utfördes på beställning av staden Paris och sattes upp i Hôtel de ville, men förstördes senare när byggnaden eldhärjades under Pariskommunen 1871.

Han målade även flera gånger den franska kungafamiljen samt en mängd främmande furstar, bland andra Gustav III och hans bröder i överläggning om en fälttågsplan, vilket nu har sin plats i Nationalmuseum. Under utförandet av dessa och en mängd andra målningar utvecklade han sin konstnärliga förmåga, i synnerhet i behandlingen av vissa tekniska detaljer. En alldeles ovanlig utmärkelse fick han 1770 och 1771, då han, trots att han var en utlänning, fick en pension och en fri bostad i Louvren. Redan 1767 hade han hedrats med att kallas till conseiller eller ledamot av Franska akademien.

Han var ofta omgiven av svenskar som var på besök i Paris och bistod även resande svenska konstnärer med råd och dåd. Åren 1774-1775 besökte Roslin Sverige, där han invalts i Konstakademien, märkligt nog som utländsk hedersledamot. Under besöket målade han då medlemmarna av kungafamiljen, sitt självporträtt och vad som är känt, endast två enskilda personer: riksrådet C. F. Scheffer och Linné.

Vid sin återresa till Paris så reste han över Sankt Petersburg. Kejsarinnan Katarina II av Ryssland, av vilken han utförde flera bilder, försökte på alla sätt få honom i sin tjänst, men Roslin avböjde hennes lockande anbud och återvände till Frankrike. Här fortsatte han att arbeta till sin död.

Roslin var ledamot av Målareakademien i Wien och Konstakademien i Florens.

Eftermäle

Hans huvudsakliga styrka ligger i hans överväldigande färgprakt som han förtjusade och hänförde sin samtid med. Roslin var främsta rummet virtuosen, som på ett raffinerat sätt kunde återge stoffer. Ansiktena på hans målningar kunde vara stela och livlösa, fastän detta långt ifrån var regeln -- men med överlägsen virtuositet målade han kläder -- siden, guld, broderier, sammet»

Roslinvägen i Södra Ängby, Stockholm, samt Roslins väg på Ribersborg, Malmö är uppkallad efter Alexander Roslin.

Verk (urval)

Maria Fjodorovna (1777)

Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756)

Författaren Jean-François Marmontel

Gustav III (1777)

Damen med slöjan är även återgiven av Postverket på ett av märkena i frimärksserien Gustaviansk konst 1972.

Porträttet av Linné finns på två av de frimärken som utgavs 1939 vid Kungliga Vetenskapsakademiens 200 års-jubileum.

Källor

Litteratur

Externa länkar


Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Alexander_Roslin"
Personliga verktyg