Sveriges historia 1968-1991

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel handlar om Sveriges historia från början av 1968 till Carl Bildts tillträde som statsminister hösten 1991.

Året 1968 var tumultartat inom svensk politik - se 68-vänstern. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet - några exempel var gymnasiereformen Lgy 70, högertrafikomläggningen, utbredningen av subkulturer, den sexuella revolutionen, du-reformen, förberedandet av kommunreformen 1971 och slutet på Tage Erlanders rekordlånga mandat som statsminister. Många av dessa händelser förändrade kraftigt och oåterkalleligt det svenska samhället, som många tidigare betraktat som idylliskt.

Ekonomi

Mellan 1968 och 1973 ökade Sveriges bruttonationalprodukt kraftigt. De svenska företagen gick bättre än någonsin tack vare en stark inhemsk marknad och för att det fanns avsättning för varorna utomlands.

Högkonjukturen som hade pågått sedan slutet av 1940-talet kom successivt att mattas av och ersättas av en period med nolltillväxt i ekonomin under mitten och slutet av 1970-talet. Den tunga industrin hamnade precis som i många andra länder i svåra ekonomiska problem, då den ofta exportberoende industrin hamnade i svåra problem i samband med den internationella lågkonjukturen. Statsföretag tog ofta hand om flera av de krisdrabbade näringarna, bland annat stålindustrin (se stålkrisen, SSAB och TGOJ) och varvsnäringen (se varvskrisen). I längden blev dock ofta smärtsamma rationaliseringar och nedläggningar nödvändiga. Statsskulden ökade dramatiskt under senare 1970-talet och tidiga 1980-talet.

Riksdagsvalet 1976 betydde maktskifte i politiken, men den nytillträdda borgerliga regeringen kom att föra en ekonomisk politik ofta väldigt lik Socialdemokraterna, även om förslaget om löntagarfonder stoppades. Statsstöd utgick till flera krisdrabbade företag. Arbetslösheten steg under senare delen av 1970-talet, framförallt bland yngre människor. ^[1] Missnöjet med den ekonomiska politiken manifesterades bland annat i 1980 års avtalsrörelse mellan SAF och LO som ledde till en massiv lock out och generalstrejk.

I jämförelse med andra länder klarade sig Sverige bättre genom den internationella lågkonjukturen, till stor del genom en serie devalveringar som genomfördes. Detta innebar att den svenska exportindustrin kunde hävda sig väl, till priset av en nedskrivning av den svenska kronan gentemot omvärlden något som slog hårt mot bl.a. detaljhandeln. Efterhand övergavs dock devalveringsstrategin.

Riksdagsvalet 1982 betydde maktskifte, och Socialdemokraterna röstade igenom löntagarfonderna 1983 trots massiv kritik från den borgerliga oppositionen och näringslivets organisationer. Det var dock en klart mer urvattnad kompromiss än Rudolf Meidners ursprungliga förslag.

Senare under 1980-talet gick Sverige in i en ekonomisk högkonjuktur, ofta kallat "glada 1980-talet". Stockholmsbörsens omsättning steg dramatiskt år efter år.

Se idiotstoppet, oljekrisen 1973, oljekrisen 1979 och Novemberrevolutionen (Sverige).

Kultur, underhållning och massmedia

Den kulturella påverkan från Storbritannien och USA var påfallande. Den engelskspråkiga populärkulturen mottogs på skilda sätt - extremfallen var de överamerikaniserade raggarna och proggkulturen. Andra betydelsefulla subkulturer var mods, punkare och skinnskallar, alla importerade från Storbritannien. Alternativa livsstilar, som bostadskollektiv, grönavågare och lesbisk separatism förekom. Sveriges Television importerade bland annat barn-tv-program från Östeuropa, i synnerhet Tjeckoslovakien.

Under 1970-talet och 1980-talet uppstod "det svenska musikundret" med världsnamn som ABBA, som vann Eurovision Song Contest 1974. Andra världskända svenska grupper var Roxette under 1980-talet och 1990-talet samt Ace of Base under 1990-talet. Även svensk film nådde viss internationell publicitet med regissörer som Ingmar Bergman och Lasse Hallström.

Videobandspelare blev vanliga på 1980-talet och gav upphov till moralpanik och debatt om så kallat "videovåld".

Sport

På herrsidan hade Sverige stora framgångar genom Björn Borg på tennisbanorna och Ingemar Stenmark i utförsåkningspisterna. Sveriges herrlandslag i bandy lyckades 1981 för första gången vinna VM-guld, vilket skedde i det dåvarande Sovjetunionen. Svenska ishockeylandslaget vann i och med VM-segern 1987 i Wien sitt första VM-guld sedan 1962.

På damsidan hade Sverige bland annat Ulrika Knape i simhopp under 1970-talet. På trampolinen vann hon OS-guld 1972 i München, VM-guld 1973 i Belgrad samt EM-guld 1974 i Wien, och i svikthopp vann honn EM-guld 1974. I orientering var Annichen Kringstad en svenska i världseliten under1980-talet. Brottaren Frank Andersson hade också en del internationella framgångar med tre VM-guld (1977, 1979 och 1982). Skridskoåkaren Tomas Gustafson tog guld både på 5 000 och 10 000 meter vid Olympiska vinterspelen 1988 i Calgary.

Miljö

Under 1970-talet blev människan alltmer medveten om det moderna livets skadliga inverkan på miljön. En miljöpolitisk debatt blossade upp i Sverige, och miljöpartiet grundades 1981.

Migration

Huvudartikel: Invandring till Sverige

Under 1970-talet och 1980-talet kom många invandrare från bland annat Chile, Kurdistan, Irak och Somalia. Många av dessa var flyktingar. I mitten av 1970-talet stoppades arbetskraftsinvandringen och sedan dess har invandringen till Sverige handlat om flyktringinvandring och anhöriginvandring. Under 1980-talet och 1990-talet blossade även debatter om rasism och främlingsfientlighet upp.

Politik

 bar:Leaders color:blue width:25 mark:(line,white) align:left fontsize:S

 from:start till:1946 shift:($dx,-5)   text:Per Albin Hansson
 from:1946  till:1969 shift:($dx,0)   text:Tage Erlander
 from:1969  till:1976 shift:($dx,0)   text:Olof Palme
 from:1976  till:1978 shift:($dx,0)   text:Thorbjörn Fälldin
 from:1978  till:1979 shift:($dx,0)   text:Ola Ullsten
 from:1979  till:1982 shift:($dx,0)   text:Thorbjörn Fälldin
 from:1982  till:1986 shift:($dx,0)   text:Olof Palme
 from:1986  till:end  shift:($dx,0)   text:Ingvar Carlsson

År 1968 exploderade ungdomens politiska aktivism med händelser som Båstadskravallerna och Kårhusockupationen, följt av bland annat almstriden. Borgerlig regering 1976-1982. Informationsbyrån (IB) avslöjas 1973.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik

Under slutet av 1960-talet hade kalla kriget stegrats i världen med händelser som Pragvåren, Vietnamkriget och rymdkapplöpningen. Dessa händelser bidrog till att öka det politiska engagemanget i Sverige.

Sverige valde att stå utanför det europeiska samarbetet EG.

Olof Palme och hans regering protesterade bland annat mot apartheidregimen i Sydafrika, och var stundtals kritisk mot kalla krigets stormakter (bland annat under Vietnamkriget). Sverige hade samtidigt militärt samarbete med USA och Nato, vilket motsäger den officiella bilden av det alliansfria och neutrala Sverige. Läs mer i artikeln Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget.

Ubåtskränkningarna

Huvudartikel: Ubåtskränkningar i Sverige

Under 1980-talet gick en sovjetisk ubåt, U 137, på grund i Blekinge skärgård och under 1980-talet skedde flera förmodade ubåtskränkningar, bl.a. i Hårsfjärden och utanför Karlskrona. Under 1980-talet var massmedia överens om att det var Sovjetunionen som var ansvarig för kränkningarna men under 1990-talet har flera debattörer framträtt som påstår att i den mån det skedde några kränkningar var det NATO, främst USA, som var ansvarig.

Sveriges grundlag

Från enkammarreformen 1971 har Sveriges riksdag bestått av en kammare. Den hade till en början 350 ledamöter, men efter jämviktsriksdagen 1973-1976 reducerades antalet ledamöter till 349.

År 1974 införde Sverige formellt parlamentarism i och med den nya regeringsformen. År 1980 infördes kognatisk tronföljd, det vill säga att den äldste arvingen ärvde tronen, oavsett kön.

Palmemordet

Minnesplakett efter Palmemordet.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Palmemordet

På kvällen den 28 februari 1986 sköts Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme till döds på gatan i Stockholm av en ensam man. Detta mord räknas som ett av Sveriges största nationella trauman, och ledde till många politiska efterverkningar, bland annat Ebbe Carlsson-affären.

Teknik och vetenskap

Kärnkraftsfrågan

Huvudartikel: Kärnkraftsfrågan i Sverige

Harrisburgolyckan var avgörande för svenskt kärnkraftsmotstånd.

Under 1950-talet och 1960-talet hade det rått en teknikoptimism i Sverige. Vattenkraften hade byggts ut så att det endast återstod ett fåtal oreglerade älvar kvar i Norrland. Även kärnkraften byggdes sakta ut, delvis med argumentet att man då slapp reglera till exempel Vindelälven. Under 1970-talet skedde det dock en omsvängning inom Centerpartiet om hur man skulle se på kärnkraften. Centerledaren Thorbjörn Fälldin sade inför riksdagsvalet 1976 att han inte tänkte "dagtinga med mitt samvete" för en statsrådspost. Olof Palme framhöll dock kärnkraftens säkerhet. Trots sitt uttalande bildade Fälldin en borgerlig regering hösten 1976, en regering som försvagades av just kärnkraftsfrågan.

Harrisburgolyckan den 27 mars 1979 innebar ett grundskott mot denna syn på kärnkraften. En vecka senare, den 4 mars 1979 föreslog socialdemokraterna att en folkomröstning skulle hållas i frågan.

Folkomröstningen om kärnkraften blev inte det alexanderhugg den var tänkt att bli för att lösa kärnkraftsfrågan, bl.a. på grund av problemet att tolka slutresultatet: linje 2 och linje 3 blev nästan lika stora. Kärnkraftverken föreslogs avvecklas på 25 år men den tekniska utvecklingen har lyckats förlänga den tekniska livslängden.

Referenser

1. ↑ När-Var-Hur Årsbok 1978

Se även

Andra händelser

• kårhusockupationen
• almstriden
• EFTA
• Palmemordet
• Storkonflikten 1980
• Ebbe Carlsson-affären
• Novemberrevolutionen
• Boforsaffären
• tvångssterilisering / tvångssterilisering i Sverige
• svensk nynazism
• Norrmalmstorgsdramat
• Geijeraffären
• Kommunreformen 1971