Magnus Nilsson av Danmark
Från Rilpedia
Magnus Nilsson, senare kallad Magnus den starke (enligt Snorre Sturlasson), föddes 1107 som prins av Danmark, son till kung Nils och hans svenskfödda drottning Margareta, och gifte sig med Rikissa av Polen, dotter till Boleslav III.
Efter Inge den yngres död valdes Magnus till kung av Sverige i Västergötland cirka 1125, men valet accepterades inte av svearna. Han lönnmördade sin rival Knut Lavard den 7 januari 1131 och kröntes till kung av den tysk-romerske kejsaren 15 april 1134. Knappt två månader senare, den 4 juni 1134, stupade han emellertid i slaget vid Foteviken mot Erik Emune vid Fotevik i Skåne.
Barn:
Källor
- ↑ Herman Lindqvist Historien om Sveriges drottningar Norstedts, Stockholm 2006 s. 46
- Nationalencyklopedin, 2007
|
Företrädare: Interregnum/osäker period (dessförinnan Inge den yngre) |
Sveriges regent ca. 1125–cirka 1130 Ragnvald Knaphövde motkung till 1126, |
Efterträdare: Sverker den äldre |