Svearike
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Svea Rike.
Svearike, Svea rike eller Sveariket är en möjlig äldre form av namnet Sverige. Namnet antas vara en sammansättning av benämningen på landets invånare, svearna med ordet ”rike” och betyder ”svearnas rike”.
Namnet Sverige förekommer första gången i den anglosaxiska 900-talshandskriften Beowulf som Swēorice[1] och på svensk botten äldst i formerna Swerike (slutet av 1200-talet), Svearike (förra hälften av 1300-talet); på Gotland Suiariki (liksom i fornisländskan och fornnorskan) och Swärike (mitten av 1300-talet). I Kristofers landslag, 1442, heter det Swerikis Riki. Formen Swerike utvecklades på 1400-talet i både svenskan och danskan till Swerighe (liksom bakare till baghare, taka till tagha och mik till mig). Swerghe och slutligen Swirghe, varav det på 1600-talet, till exempel hos Gustav II Adolf, rätt vanliga Swirge. Formen Swärike utvecklades på likartat sätt till Swärighe, Swärghe, varav det nuvarande svenska uttalet /svärje/ [2].
Innehåll |
Svearikets geografiska läge
En del historieforskning hävdar att Sveariket utgick från östra Svealand. Det finns åtskilligt som styrker denna teori, men problemet består i riksenandet och förhållandet till Götalandskapen. Problemet är att Östergötland och Mälarlandskapen (och i viss mån Gotland) har betydligt mer gemensamt under sen vikingatid/tidig medeltid än exempelvis Östergötland och Västergötland. Västgötaskolan hävdar motsatsen, och hänvisar till Carolus Lundius Agapetud bullae, som berättar om att gränsen mellan Svitjod och Danmark ska ha fastslagits vid ett kungamöte på Danaholmen i Göta älvs mynning, där Danmark, Svitjod och Norge möttes.
Källdokumentation
Referenser
- ↑ Första delen, vers 2380
- ↑ Nordisk familjebok
