Från Rilpedia

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Göran Olof Waldemar Hägg, född 7 juli 1947 i Stockholm, är en svensk författare, debattör, kritiker och docent i litteraturvetenskap.

Hägg växte upp i Tallkrogen söder om Stockholm. Efter filosofisk ämbetsexamen från Stockholms universitet 1969 och examen från Lärarhögskolan i Uppsala 1970, arbetade Hägg från 1971 till 1979 som lärare vid Arbetsmarknadsutbildningen i Stockholm. Erfarenheter från denna period ligger till grund för den satiriska romanen Det automatiska paradiset (1979). Den skönlitterära debuten kom dock redan med diktsamlingen Ögon (1972).

År 1978 blev Hägg filosofie doktor på avhandlingen Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890-1930 och han har sedan dess varit docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sedan 1979 är han dessutom verksam som litteraturkritiker i Aftonbladet och sedan 1981 även i Månadsjournalen. Efter ett antal egna romaner utkom Den svenska litteraturhistorien (1996). Stort genomslag fick Praktisk retorik (1998) med uppföljaren Retorik idag (2002).

Hägg erhöll Aftonbladets litteraturpris 1974. Säsongen 2006-2007 vann han tv-tävlingen På spåret i par med sångerskan och körledaren Caroline af Ugglas.

Göran Hägg är son till kamrer Gunnar Hägg och fritidspedagog Anna-Märta Hägg, född Olofsson. Han är bosatt i Saltsjö Duvnäs utanför Stockholm och är sedan 1969 gift med socionomen Barbro Severin (född 1947), dotter till Erik Severein och Irma Severin, född Carlsson.

Innehåll 1 Bibliografi 1.1 Kulturhistoria 1.2 Litteraturhistoria och debatt 1.3 Historia 1.4 Skönlitteratur 1.5 Radioteaterpjäser 1.6 Översättningar 2 Priser och utmärkelser 3 Källor 4 Externa länkar 4.1 Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

Bibliografi

Kulturhistoria

• Svenska kyrkor - en historisk reseguide, tillsammans med Catherine Bonnier, Ingrid Sjöström och Malin Gezelius (2008)

Litteraturhistoria och debatt

• Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890-1930, avhandling vid Stockholms universitet (1978)
• Kupésamhället. Kultur, språk och humanism i det byråkratiska systemet (1984)
• Författarskolan (1993)
• Tjugoen moderna klassiker (1995)
• Nyår i Sverige, antologi (1996)
• Den svenska litteraturhistorien (1996)
• Praktisk retorik. Med klassiska och moderna exempel (1998)
• Världens litteraturhistoria (2000)
• Retorik idag (2002)
• 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008)

Historia

• Svenskhetens historia (2003)
• Välfärdsåren : svensk historia 1945-1986 (2005)
• Påvarna (2006)
• Mussolini : en studie i makt (2008)

Skönlitteratur

• Ögon, dikter (1972)
• Vägen till den gyllene triangeln, noveller (1974)
• Den stora kometen, roman (1975)
• Lejontecknet, roman (1977)
• Det automatiska paradiset, roman (1979)
• Catilinas sammansvärjning, roman (1981)
• Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå (1983)
• Agneta hos kannibalerna, roman, (1986)
• Anders och Dafne, en science fiction-roman om en Databas För Nationalencyklopedin (DAFNE) och om Anders som får i uppdrag att utveckla denna (1987)
• Hjärtats diktatur (1990)
• Framgångens frukt, roman (1992)
• Money money, roman (1993)
• Lucrezia Borgias fjärde bröllop och andra berättelser (1998)
• Sommarön, roman (2001)
• Alfred, roman om den fiktive poeten Alfred Edvard Hedman (2004)

Radioteaterpjäser

• Kvinnorna i Neapel (1980)
• Prinsessan i berget (1981)
• Tyrannmördarna (1982)

Översättningar

• Johannes Bobrowski, Den sarmatiska slätten

Priser och utmärkelser

• Aftonbladets litteraturpris 1974
• John Landquists pris 2004

Källor

• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 513

Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

• • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
  • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

• Storfurstendömet_Finland
• Finska inbördeskriget
• Mellanfreden i Moskva
• Lapplandskriget
• Finland under efterkrigstiden
• VSB-avtalet (som även behandlas i Finland under efterkrigstiden

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)

Radera

1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)

Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)

OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)

Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)

Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)

"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)

Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.

Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)

Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)

Var god modifiera inte diskussionen ovan.