Från Rilpedia

Eugen Jacobi Thorburn, född 3 augusti 1860 i Bäve socken, Bohuslän, död 26 augusti 1931 i Göteborg,^[1] var en svensk arkitekt och kommunpolitiker.

Thorburn tog studenten på Latinläroverket i Göteborg 1880, blev civilingenjör vid Kungl. Tekniska högskolan 1883 och bedrev därefter studier vid Akademien för de fria konsterna 1883-86, studier och praktik i Italien, Österrike, Danmark, England, Frankrike och Tyskland 1887-90. Han blev arkitekt i Stockholm 1886-87 och var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931. Eugen Thorburn var arkitekt för Allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1894. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-12, av byggnadsnämnden där 1895-1912 och av Egnahemsnämnden 1909-11. Vidare var han revisor för Slöjdföreningen 1891-92, för Renströmska bad- och tvättanstalten 1893-94 och 1906-07 samt för Renströmska badanstalten i Majorna 1895. Thorburn var ledamot av Vasa församlings kyrkoråd och ordförande i Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst 1918-21.

Thorburn uppförde flera offentliga byggnader i Göteborg, dessutom Stadshuset i Strömstad (fullbordat 1917), skolor i Vänersborg och Uddevalla med mera.

Familj

Föräldrar var grosshandlare Robert Macfie Thorburn och Mathilda Jacobi. Gift 18 september 1893 med Selma Lovisa Mathilda Bååth (1871-1947), dotter till justitierådman Thure Martin Bååth och Karolina Matilda Sofia Tidén.

Exempel på byggnader i Göteborg, ritade av Eugen Thorburn

• Prippska villan i Slottsskogen. Byggnaden flyttades från Lantbruksmötet på Heden 1891, byggdes till 1892 och revs 1935.
• Hantverksföreningens hus, Erik Dahlbergsgatan 3. Här assisterad av Hans Hedlund och Yngve Rasmussen (1860-1923). Invigdes den 28 mars 1894.
• Hyreskasernen vid Arsenalsgatan. Invigt 1907.
• Otterhälleskolan, Västra Liden på Otterhällan. Invigd 17 oktober 1910, revs 1977.
• Lundenskolan, Kärralundsgatan i Lunden. Invigd 15 maj 1914.
• Renströmska badanstalten, Herkulesgatan 56. Invigd 11 november 1915.
• Viktor Rydbergsgatan 22, tillsammans med K S Hansson. Huset stod klart 1917.^[2]
• Johannebergs vattentorn, invigt i september 1925.
• Lundens vattentorn, Platågatan i Lunden. Invigt 1930.

^[3]

Källor

• Runeberg.org
• Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 198-199

Noter

1. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287
2. ↑ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114
3. ↑ Från Börsen till Park Avenue: intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4