Järntorget, Göteborg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vy söderut över Järntorget. Linnégatan går upp åt höger, i blickfånget ligger det renoverade "Ny-tid"-huset, vänster därom ligger Haga med Skansen Kronan i bakgrunden. Det vita huset på vänster sida ligger på järntorgets östra sida och är Arbetets gamla redaktion.
Dan Anderssons byst på Järntorget. På granitsockeln står: "Bed för dem som staden kväver att de länge må bli unga och om troll och högland drömma uppå Tullens svarta krog".

Järntorget är ett torg i stadsdelen Linnéstaden i centrala Göteborg. Mellan åren 1785 och 1892 fanns här den Järnvåg [1][2][3]där allt järn skulle vägas och kontrolleras, därav torgets namn sedan 1867. Järnvågens verksamhet upphörde 31 december 1892[4].

Torget är beläget i övergången mellan centrala och västra Göteborg. Här gränsar de olika stadsdelarna Haga, Linnéstaden och Masthugget till varandra. Från Järntorget utgår 1 - 4:e Långgatan ("långgatorna") västerut mot Majorna och Masthugget. Torget är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken.

Historiskt var platsen innan Järntorget anlades en öppen, oreglerad plats, och tidigare möttes här Masthuggsvägen, Smala Vägen och Breda Vägen (numera "långgatorna"). I folkmun kallades platsen oftast för Masthuggstullen, efter det tullhus som låg mitt för nya Alléns mynning. Men, sedan tullhuset rivits i mitten av 1850-talet fick platsen heta Bierhalleplatsen, efter en på 1840-talet uppförd friluftsservering med namnet Bierhalle. Här serverades för övrigt det öl av tysk härkomst som åldermannen vid bryggeriämbetet, Johan Albert Pripp, börjat brygga.

Trots namnändringen till Järntorget 1867 kallades torget av allmänheten för både Möbeltorget och Trätorget, eftersom här framför allt åren 1876-1902 var en saluplats för möbler och bearbetade trävaror, vilka främst kom från de berömda lindomesnickarna. Under många år var var en stor del av Göteborgs möbelförsäljning koncentrerad till trakterna av Järntorget.

Redan i slutet av 1800-talet oroades man över torgets "nattliv, synd och nöjen," och i den konservativa tidningen Morgonposten klagade man år 1897; "Minst till sin fördel ter sig Järntorget om lördagsaftnarne och söndagarne då här samlas gerna väl frispråkiga sällskap, på väg till eller från mer eller mindre alkoholhaltiga nöjen."

Den 19 augusti 1866 bildades Göteborgs Arbetareförening, och för 25 000 kronor upplät staden hörntomten Järntorget/Nya Allén till föreningens planerade byggnad. Järntorget har historiskt varit ett centrum för arbetarrörelsen. Längs torgets östra sida låg tidigare Arbetareföreningens Hus, uppfört 1874, med samlingslokaler och teater. Huset byggdes ut 1909 till sitt slutliga utförande (invigdes 26 september),[5] vilket även gav lokaler till Arbetareinstitutet, tidningen Ny Tid och senare Nya Teatern. I slutet av 1940-talet flyttade arbetarrörelsen över i det nya Folkets Hus på torgets norra sida, ritat av Nils Einar Eriksson och uppfört i två etapper mellan 1948 och 1956, dock officiellt invigt av dåvarande statsministern Tage Erlander den 8 februari 1952. Denna del av torget heter från den 27 augusti 1986,Olof Palmes Plats. I Folkets Hus finns idag bl.a. fackföreningsexpeditioner, LO, Socialdemokraterna, ABF, Folkteatern, Syndikalisterna och Göteborgs Filmfestival. Där finns också en av landets finaste biograflokaler, Draken. I källaren fanns tidigare dans- och konsertlokalen Vågen, känd bland annat från Nationalteaterns skiva "Livet är en fest". I trapphuset i höghusdelen finns en spännande svit väggmålningar av Lars Gillis, från första till åttonde våningen, med motiv från den göteborgska arbetarrörelsen. Framför huset finns byster av Hjalmar Branting och Charles Lindley samt två skulpturgrupper, varav den större skildrar Brödupproret i Haga 1917 och den mindre restes till minne av Göteborgs Arbetarförenings 100-årsjubileum 1966.

Tvärs över torget, på den södra sidan, ligger Louis Enders praktfulla jugendhus med lökkupoler på tornen från 1893. Huset totalrenoverades 1997 och fick då helt nya kupoler. Det kallades tidigare för "Ny Tid-huset" eftersom arbetarrörelsetidningen Ny Tid hade sina lokaler där från 1927. I hörnet mot Landsvägsgatan låg ölstugan Tullen fram till 1918 i lokaler som idag inrymmer puben Bishops Arms. Diktaren Dan Andersson, som finns som byst på torget, arbetade på Ny Tid 1917-1918, och tillbringade ofta kvällarna på Tullen, som han i dikten "Avskedssång till finnmarksskalden broder Joachim" (1917) kallar "Tullens svarta krog".

1959 flyttade Ny Tid över i det då nybyggda huset på torgets östra sida, där Arbetareföreningens Hus tidigare låg. Här fanns senare redaktionen för Arbetet Väst fram till tidningens nedläggning år 2000. Järntorgets tradition som tidningskvarter vidmakthölls dock under några år av GT, som fram till 2006 huserade på torgets västra sida men nu har flyttat till andra lokaler i staden. I det förra Arbetethuset finns idag bl.a. ABF, Arbetarrörelsens folkhögskola och restaurangen Respekt.

I centrum av Järntorget finns Järntorgsbrunnen, invigd 12 oktober 1927, och skapad av konstnären Tore Strindberg. Konstverket däri heter "De fem världsdelarna", och består av kvinnoskulpturer i brons som representerar just världsdelarna. Finansieringen skedde genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

1999-2000 blev Järntorget föremål för en större infrastrukturell förändring och ombyggnad, vilket innebar att torgets södra och östra sidor befriades från biltrafiken, och det har idag blivit en av stadens populäraste mötesplatser med flera uteserveringar.

Järntorgsområdet har under senare år också blivit ett av stadens kulturtätaste områden med ett flertal teatrar, gallerier, tidskriftsredaktioner, förlag, scener med mera.

Källor

  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
  • Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997
  • Göteborgsguiden, STF/Gbg. Info.avd. 1979
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962
  • Kronologiska anteckningar om viktiga händelser i Göteborg, Ralf Scander m.fl 1982

Referenser

  1. Det gamla Göteborg del I, C R A Fredberg 1921 s.450
  2. Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.9
  3. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982 s.32
  4. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982 s.67
  5. Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394
Personliga verktyg
På andra språk