Sveriges Arbetares Centralorganisation
Från Rilpedia
| Sveriges Arbetares Centralorganisation | |
| Generalsekreterare | Birgitta Nordmark |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Medlemstal | Ca. 7 500 [1] |
| Adress | SAC-huset Sveavägen 98 Stockholm |
| E-post | info@sac.se |
| Telefon | 08-673 35 59 |
| Fax | 08-673 35 80 |
| Webbplats | www.sac.se |
Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), även kallad SAC Syndikalisterna, är en syndikalistisk fackförening. Den fungerar således som en fackförening, men ansluter även arbetslösa, studenter, papperslösa och pensionärer.
Det långsiktiga målet är att förverkliga den frihetliga socialismen, vilken är ett samhälle utan klasser och hierarkier, där produktionsmedlen ägs gemensamt och förvaltas av arbetarna, det vill säga avskaffande av kapitalism, lönearbete och sexism. Organisationen har därför beslutat sig för att vara antisexistisk, antimilitaristisk och som första fackförening i Sverige, även feministisk (1998). Kortsiktiga mål är höjda löner, säkrare anställningar och bättre arbetsmiljö.
Innehåll |
Bildande
SAC bildades 1910 efter två förberedande konferenser i Lund vintern 1909/1910 av arbetare som var missnöjda med LO:s nederlag i Storstrejken 1909.
Organisationsstruktur
SAC har en dubbel struktur, den geografiska och den branschvisa. Strukturen är påverkad av hur franska CGT, Confédération Générale du Travail såg ut vid tidpunkten för SAC:s bildande.
Geografisk struktur
Lokala Samorganisationer
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Grunden för den geografiska strukturen och hela rörelsen är ortsvisa LS, lokala samorganisationer. Det är i LS som enskilda personer blir medlemmar i den syndikalistiska rörelsen. LS kan variera stort i hur de är uppbyggda.
Redan före SAC:s formella bildande (midsommarhelgen 1910) fanns några LS i arbete. Även därefter har LS existerat, till och från, som inte haft någon bindning till SAC. 1999 fanns det ett drygt 20-tal LS som stod utanför SAC. Av dessa hade några gått samman i en huvudorganisation kallad Fri Facklig Samarbetsorganisation (FFS), andra i Facklig Samverkan (FS), en tredje grupp i Nord-Fack, samt slutligen några som inte tillhörde någon gemensam huvudorganisation överhuvudtaget.
Dessa drygt 20 LS utanför SAC (med reservation för det exakta antalet; nedläggningar och sammanslagningar har bevisligen förekommit och fler kan ha ägt rum som vi inte känner till) har lämnat sin forna huvudorganisation någon gång under perioden från 1980-talets slut till mitten av 1990-talet, antingen i den ”våg” av utträden som följde på SAC:s kongress 1987, eller i en snarlik process efter kongressen 1994.
Kvar i SAC finns ett hundratal LS med tillsammantaget ca 80 procent av medlemmarna. Fem av dessa LS är nybildningar som konstituerats av SAC-trogna, i missnöje över att deras gamla LS brutit med SAC.
Distrikt
Flera LS i ett geografiskt område bildar distrikt där de samarbetar med agitation och utbildning. Det är LS som bestämmer vad distrikten skall syssla med.
Centralorganisation
LS är medlemmar i federationen SAC, namnet på den centrala instansen, vars uppgift i huvudsak är samordnande och administrativ. Det är den centrala instansen som har gett namn åt rörelsen. SACs högst beslutande organ är Kongressen som hålls minst vart tredje år, senast 2006. Till kongressen skickar LS ombud efter medlemsantal. En centralkommitté, CK, bestående av medlemmar valda från distrikten leder genomförandet av kongressbesluten och kan fatta beslut i mindre frågor. Ett arbetsutskott (AU) som väljs av kongressen sköter det löpande arbetet. Mellan kongresserna avgörs viktiga frågor och fyllnadsval genom medlemsomröstningar, referendum. I egna angelägenheter är LS självstyrande och har egna stridskassor, även om det finns en central också.
Branschvis struktur
Grunden för den branschvisa strukturen är driftsektioner. Alla arbetare på en arbetsplats oavsett yrke, som är medlem i något LS sammanslutes till en driftsektion. Som namnet antyder så är det driftsektionen som i framtiden skall förvalta arbetsplatsen. Driftsektionerna sammansluter sig i branschvisa syndikat på ortnivå och syndikaten sammansluter sig i branschvisa federationer.
Beslutsfattande
Beslut skall enligt syndikalisterna fattas av dem det berör och inte av ombud eller ledare, därför tillämpar de federalism, direkt demokrati och direkt aktion. Beslut om förhandlingar, varsel, stridsåtgärder och avtal fattas ytterst av medlemmarna i driftsektionerna. Beslut om användande av stridskassor fattas av LS-medlemmarna. Centrala varsel existerar men de kan upphävas lokalt av lokala instanser. Centrala veton mot konfliktåtgärder finns inte. Maktkoncentrationer undviks genom att SACs anställda inte får väljas till förtroendeposter eller kongressombud.
Verksamhet
Organisationen är emot tidsbundna avtal till exempel kollektivavtal, men har i en del fall även tecknat sådana. Då man oftast saknar sådana avtal har man oftast ej heller fredsplikt utan kan agera mot arbetsgivare i vidare utsträckning än fackföreningar som är bundna av kollektivavtal.
SAC har en arbetslöshetskassa som heter SAAK, Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa, ger ut tidningen Arbetaren och driver Federativs förlag.
SAC delar dessutom årligen ut Civilkuragepriset på Civilkuragets dag till minne av den mördade syndikalisten Björn Söderberg[1]
Stridsåtgärder och förknippade händelser
SAC engagerar ofta ett stort antal medlemmar vid organiserade stridsåtgärder. Stridsåtgärderna är ofta till stöd för enskilda medlemmar som anses ha behandlats felaktigt av en arbetsgivare. En vanlig åtgärd är blockad av arbetsgivarens lokaler, en åtgärd som är livligt debatterad kring huruvida det är en laglig facklig stridsåtgärd eller en olaglig handling.
Lossmen-Ekträsk-konflikten
Lossmen-Ekträsk-konflikten är benämningen på en arbetskonflikt som ägde rum i Burträsks socken under åren 1924-31. Konflikten utspelade sig mellan skogsbolagen Holmsund, Sandvik och Mo & Domsjö och lokala syndikalistiskt organiserade arbetare. Arbetarna tillhörde LS:en Lossmen-Sävsjöns och Ekträsks.
Konflikten inleddes med att bolagen ställde ett ultimatum till syndikalisterna: att antingen upplösa sina organisationer eller bli utan arbete, det vill säga lockoutas. Till bakgrunden hörde att bolagen i stort sett var de enda arbetsgivarna i området. Syndikalisterna vägrade att upphöra med sin organisering, och förklarade bolagen satta i blockad. Detta ledde till den längsta lockouten i Sveriges historia.
Malmö26
Den 1 december 2006 blockerar cirka 80 medlemmar av olika Ls i SAC sushirestaurangen Izakaya Koi i Malmö. Blockaden görs till stöd för en avskedad medlem som arbetat på restaurangen som kock. Kocken hamnade under en företagsresa i bråk med sin chef, och enligt SAC-medlemmen misshandlades och avskedades han sedan från restaurangen.[2]
Blockaden var lagligt varslad.
Blockadvakterna försvårade för kunder för att ta sig in i restaurangen och tumult uppstod när polis kom till platsen och använde pepparsprej för att skingra blockaden. 26 medlemmar dömdes efter blockaden till dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakt och egenmäktigt förfarande.[3] Innan domen föll drev SAC kampanjen Malmö26 till stöd för de åtalade och med en fackpolitisk utgångspunkt.[4] Domen kan komma att vara prejudicerande för hur liknande aktioner ska hanteras av myndigheterna.
Se även
- Arbetaren
- Syndikalistiska ungdomsförbundet
- Syndikalisten
- Civilkuragepriset
- Lista över arbetskonflikter i Sverige
Referenser
Källor
Noter
- ↑ http://www.sac.se/civilkurage
- ↑ http://www.sac.se/aktuellt/nyheter/blodig_sushi_paa_lilla_torg
- ↑ ”Pressmeddelande: 26 strejkvakter dömda för facklig stridåtgärd”. http://coopsite.sac.se/ls/malmo/26/pressmeddelanden.html. Läst 24 januari 2009.
- ↑ ”Malmö26-kampanjens hemsida”. http://coopsite.sac.se/ls/malmo/26/def.html. Läst 24 januari 2009.
