Sexism

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Organiserat motstånd mot kvinnlig rösträtt i USA

Sexism (från engelskan sex, kön, och -ism, ideologisk riktning) eller mindre korrekt könsrasism, innebär fördomsladdad diskriminering, förtryck och utnyttjande av människor enbart på grund av könstillhörighet. Begreppet myntades av kvinnorörelsen i USA på 1960-talet som en parallellbildning till racism (rasism).[1] Det har sedan dess varit vanligt inom olika grenar av feminismen och är även föremål för lagstiftning och används inom socialforskning.

Grunden till sexism ligger i den ideologiska eller religiösa föreställningen att naturgivna skillnader mellan könen ger dem skilda uppgifter i samhället. Förespråkare av termen sexism menar att detta i praktiken alltid leder till att ett kön underordnas, medan det andra får en förtur till maktpositioner och bättre levnadsförhållanden.

På grund av den patriarkala karaktären hos traditionella samhällen, och därav resulterande maktförhållanden, betecknade sexism ursprungligen endast diskriminering av kvinnor med samtidigt gynnande av det manliga könet. Under de senaste åren har dock diskriminering av båda könen på grund av deras könsroller, det vill säga kulturellt betingade stereotyper om kvinnlighet och manlighet, trätt allt starkare i fokus.

I de västerländska kulturerna märks sedan 1990-talet ett utforskande av könsförhållanden och könsbetydelse överhuvudtaget. Här analyseras de könsroller som inskränker både kvinnor och män och kan göra dem båda till offer för sexism. På det samhällspolitiska planet yttrar sig detta till exempel i gender mainstreaming, på detakademiska planet i utvecklingen ur ”kvinnoforskning” (som nästan uteslutande studerade kvinnans situation) av de nyutvecklade områdena genusvetenskap och queerteori).

I många moderna samhällen finns det en mer eller mindre starkt utpräglad tendens till emancipation och till förstärkt erkännande av förfördelandet av kvinnor.

Innehåll

Begreppshistoria

Föregångare

Redan 1907 använde doktor Käte Schirrmacher begreppet ”Sexualismus” (”sexualism”) om att mannen har uppställts som norm inom språket och i andra sammanhang.[2]. Simone de Beauvoir skrev en avhandling om detta fenomen 1949[3], där hon dock inte använde begreppet ”sexualism” eller ”sexism”.

Begreppets uppkomst i USA

Begreppet ”sexism” dök för första gången upp på engelska under 1960-talet. Det användes för att beskriva naturalisering av samhälleliga processer (biologism)[källa behövs], ett verkningssätt som även begreppet ”rasism” siktade mot. Begreppet sexism anknöt till rasism.[4] Med sexism benämndes inte bara indivuella fördomar, utan även institutionaliserad diskriminering[5]. En första vetenskaplig framställning av sexism ägde rum i början av 1970-talet i USA.[6]. Under 1970-talet började detta begrepp användas i vetenskapliga läroböcker i USA, medan det i Tyskland fortfarande inte var välbekant och endast användes i feministisk och populärvetenskaplig litteratur.[7]

1980-talet: Sexism som förtrycksförhållande

Under 1980-talet blev samspelet med andra förtrycksformer som klassism[8] och rasism[9] starkare betonat i diskussionen kring sexism. I samband med diskussionen om de olika förtrycksförhållandena skildes mellan fördom och förtryck[10]. Inom intersektionalitetsforskning (av intersection: skärning, korsning, genomskärning) idag adderas inte längre endast förtrycksförhållandena, utan det undersöks vilka resultat korsningarna av förtrycksförhållanden som sexism, rasism och så vidare har.

Förändringar i fördomsforskningen

Medan begreppet sexism med syftning på förtryck ännu idag betraktas som förtryck av kvinnor, har det på planet av könsstereotyper i forskningen givit en utvidgning av begreppet till kön, som även innesluter sexism mot män. Fördomsforskningen arbetar bland annat med standardiserade frågelistor, som på 1990-talet har genomgått en förändring. På 1970-talet bedömdes den könsfördom som då betecknades som traditionell sexism eller öppen sexism med Attitudes Toward Women Scale (AWS). Med denna mätningsmetod kunde dock förnekande av fortsatt diskriminering av kvinnor någon gång inte mer bli fastställd, vilket ledde till nya frågelistor, som nu uppfattar sexismen som modern sexism[11] eller neosexism[12].

En aktuell studie, som utgår från modern sexism, undersökte såväl kvinnor som män som drabbade av mellanmänsklig sexism. Det visade sig att män framför allt drabbas av rolltillskrivanden, men i inget fall tillstår (i motsats till kvinnor) att de känner sig allvarligt drabbade av att bli reducerad till en (könsspecifik) objektsstatus[13].

Referenser

Källor

Noter

  1. ↑ Uppslagsordet sexism från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-02-12.
  2. ↑ Mit der dem Menschen eigenen Subjektivität hat der Mann sich, seine Vorzüge, Fehler und Leistungen als die Norm, das Normale, das „Seinsollende", das Ideal gesetzt: das Männliche war, in der Sprache wie anderswo, das Massgebende. Daher in allen Sprachen der Welt der Kult des Mannes. [...] Immerhin, den Sexualismus, das Geschlechtsvorurteil bekommen wir so bald nicht aus der Sprache heraus, nur eine bewusste Gegenwirkung kann da helfen [...] Käthe Schirmacher: Der Sexualismus in der Sprache (1907) I: Helene Stöcker (utg.) (1907): Mutterschutz, Zeitschrift zur Reform der sexuellen Ethik. [1], refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  3. ↑ Simone de Beauvoir: Det andra könet. Svensk översättning 1973
  4. ↑ Nora Räthzel: Rassismustheorien: Geschlechterverhältnisse und Feminismus, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  5. ↑ Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwandel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag S. 128f., refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  6. ↑ Clarice Stasz Stoll (Hrsg.): Sexism. Scietific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  7. ↑ Herrad Schenk, s.o. s. 129, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  8. ↑ Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988), Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  9. ↑ Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  10. ↑ Arthur Brittan, Mary Maynard: Sexism, Racism and Oppression (1984) Oxford, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  11. ↑ Janet K. Swim, Kathryn J. Akin, Wayne S. Hall, Barabara A. Hunter: Sexism and Racism: Oldfashioned and Modern Prejudices. i: Journal of Personality and Social Psychology, 68, (1995) s. 199-214, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  12. ↑ Francine Tougas, Rupert Brown, Ann M. Beaton, Stépahane Joly: Neosexism. Plus ca change, plus c'est pareil. In: Personality and Social Psychology Bulletin, 21 (1995), s. 842-849, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  13. ↑ Janet K. Swim, Lauri L. Hyers, Laurie L. Cohen, Melissa J. Ferguson: Everyday Sexism: Evidence for Its Incidence, Nature, and Psychological Impact From Three Daily Diary Studies - Statistical Data Included (2001) Journal of Social Issues, Spring [2] , refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006

Litteratur

  • Marie-Louise Janssen-Jurreit: Sexismus. Über die Abtreibung der Frauenfrage. München 1976 ISBN 3-446-12273-7
  • Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress ISBN 3-88520-093-7
  • Dietrich Becker-Hinrichs, Renate Wanie: Sexismus in politischen Gruppen, Broschüre, 1991, ISBN 3-930010-00-3
  • Annegret Friedrich: Projektionen. Rassismus und Sexismus in der Visuellen Kultur, 2001, ISBN 3-89445-217-X
  • Monika Gerstendörfer: Sine laude! Sexismus an der Hochschule, 1994, ISBN 3-929982-02-1
  • Ruth Köppen: Armut und Sexismus Berlin 1994 ISBN 3-88520-512-2
  • Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988),Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag ISBN 3-498-04316-1
  • Thomas Eckes: Geschlechterstereotype: von Rollen, Identitäten und Vorurteile, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften ISBN 3-531-14278-X
  • Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwnadel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag ISBN 3-407-54546-0
  • Ignacio L. Götz: The culture of sexism, Westport, Conn. 1999, ISBN 0-275-96566-X
  • Gudrun Salmhofer (utg.): Sexismus. Übergriffe im Alltag, Studien Verlag, Innsbruck 2004, ISBN 3-7065-4005-3, (Tyskspråkig recension på literaturkritik.de)
  • Clarice Stasz Stoll (utg.): Sexism. Scientific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sexism"
Personliga verktyg