Könsroll

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel behandlar könsrollsbegreppet hos människor. För könsroller inom djurvärlden se Könsroller (zoologi).

Inom många muslimska kulturer är könsrollerna tydligt definierade, vilket bland annat tar sig uttryck i klädedräkten.
Matlagning i hemmet är en syssla som förknippas med den traditionella kvinnliga könsrollen medan matlagning som yrke däremot i högsta grad förknippas med en traditionell manlig könsroll.
Utpräglat fysiska och mekaniska sysslor förknippas ofta med den traditionella manliga könsrollen.

Med könsroll avses de socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan könen, exempelvis skillnader i beteende, normer, resurser, värderingar och status. Könsrollen omfattar också föreställningar om hur relationen mellan könen bör vara. [1]

Innehåll

Terminologi

Termen könsroll har bland annat utecklats av den amerikanske läkaren och psykoanalytikern Robert Stoller. Han forskade om transsexualism och upptäckte att personers upplevelse av vilket kön de tillhörde inte alltid stämde överens med vilket kön deras kropp såg ut att tillhöra.[2]

Inom den engelskspråkiga sfären talar man om sex respektive gender, med vilket man avser biologiskt kön (ibland skrivet som enbart kön) och socialt kön eller genus. På svenska är uppdelningen inte lika vanlig och förekommer mest inom forskarkretsar. Se även genussystem.

Kön och genus

Idag har begreppet kön i hög grad ersatts av genus. En av flera orsaker till detta är att begreppet "könsroll" upplevdes signalera att kön "bara" var en roll som människor kunde kliva i och ur som de själva vill och önskar. Könsrollsbegreppet ansågs också vara teoretiskt otillräckligt för att förklara maktstrukturer. Gayle Rubin var först med att argumentera för införandet av gender (sv. genus) i feministisk teori. Hon menade då att gender kunde beskriva relationen mellan könen, istället för att bara beskriva rollerna separat. Hon såg också detta som ett sätt att slippa använda begreppet patriarkat vilket hon upplevde problematiskt eftersom att alla samhällen inte är patriarkat. Rubin ansåg att ett samhälle kan vara "könat" och ändå jämställt. Rubin kopplade också ordet gender till formande av sexualiteter (heteronormen).[2]

Den som starkast argumenterat för användningen av genus i svensk kontext är Yvonne Hirdman. Översättningen mellan engelskans gender och svenskans genus är dock inte helt oproblematisk. Då gender i engelskan sedan länge varit knutet till kön är genus ett begrepp som i stort sett bara konstruerats för att ersätta ordet "könsroll". Det tog också längre tid för den svenska varianten av begreppet att få fotfäste och det får sägas att i allmänt svenskt tal är könsroll fortfarande ett högst levande begrepp.

Könsrollsteorin

Enligt könsrollsteorin är kön förknippat med en roll som dagens människor mer eller mindre medvetet lever med. Ett exempel är att "kvinnan ska stå vid spisen och laga mat medan mannen tjänar familjens uppehälle", ett annat att "flickor tycker om rosa, pojkar ljusblått". Könsrollerna uppfattas som stereotypa mallar vilka respektive kön mer eller mindre tvingas in i. Här finns en värderande tanke om att både män och kvinnor har egenskaper och behov som går att finna i båda könsroller, och att idéer om att "män skall vara manliga" och "kvinnor ska vara kvinnliga" hindrar människor från att fritt leva ut och bejaka sina drömmar. Även påståenden som "Det är tillåtet för män att bejaka sin kvinnliga sida" kan verka hämmande eftersom de underförstår att t ex mjukhet och omtänksamhet inte kan vara en manlig egenskap.

Könsrollerna antas också leda till könsdiskriminering genom att enskilda individer får olika förväntningar på sig och bemöts med olika fördomar beroende på vilket kön de tillhör istället för efter sina individuella förutsättningar.

Källor

  1. Nationalencyklopedin, 1993, ISBN 91-7024-620-3
  2. 2,0 2,1 Gothlin, Eva. (1999). Kön eller genus?

Se även

Personliga verktyg