Kön
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar framför allt om kön som biologisk egenskap. Ordet kan också syfta på könsorgan, socialt kön och könsidentitet.
Kön är en beteckning som används för att skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. Vanligen leder detta till en uppdelning i honor (honkön) och hannar (hankön). Djurrikets honor producerar ägg medan hannarna producerar spermier. Kön finns också hos växter. Växter som har både han- och honkönsceller på samma individer kallas sambyggare (monoika växter). De som har han- och honceller på olika exemplar kallas tvåbyggare (dioika växter). Växterna behöver hjälp av väder och vind och/eller andra organismer (till exempel bin) för att förena hanceller från en individ med honceller från en annan, så att frön för nya individer kan bildas. Svampar kan ha upp till fyra kön. Hos dem är könen egenskaper hos myceltrådarna, hyferna. Om två hyfer av olika kön möts kan de smälta samman och bilda en fruktkropp, som växer fram och sprider sporer för bildning av nya mycel. Kön hos svampar kallas också parningstyper.
Innehåll |
Könsorgan, människor
Hos människan utmärks skillnaderna mellan könen av ett flertal faktorer, könsorganen är en sådan faktor.
Inre könsorgan hos kvinnor består av: äggstockar (producerar könsceller och könshormon, äggledare (leder ägg till livmodern för befruktning) livmoder (skyddar ett växande foster), slida (införandekanal för spermier, har även sexuell känsel och svällkroppar). De yttre könsorganen består av: inre och yttre blygdläppar (skyddar slidkanalen och är känsliga för beröring vid sexuell stimulans och klitoris (organ för sexuell stimulans).
Mannens inre könsorgan består av: Prostata (producerar sekret), sädesblåsa (samlar spermier och sekret), sädesledare (leder spermier och sekret från sädesblåsa till mynning på penis). De yttre könsorganen består av: Testiklar (producerar spermier och könshormon), pung (skyddar testiklar) penis (organ för införande av spermier i slida, har även sexuell känsel och svällkroppar), ollon (spetsen på penis, organ för sexuell stimulans).
Andra könsfaktorer är könskromosomer (xx för kvinnor, xy för män) och hormonproduktion och hormonbalans. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller könshormoner (hög och jämn halt av testosteron för män, lägre och cyklisk halt av östrogen för kvinnor) leder till skillnader i ämnesomsättning, blodvärden, kroppsfett, kroppsbehåring och muskeltillväxt. Enligt vissa omdiskuterade forskningsrön finns det också skillnader i hjärnan mellan män och kvinnor.
Vid olika typer av intersexuella tillstånd är en eller flera av de uppräknade faktorerna inte entydigt "kvinnliga" eller "manliga".
Kropp och kön i kulturen
Från 1900-talet har man i bland annat genusforskning och queerteori försökt avskilja aspekter av människans kön som inte har biologiska orsaker. Med upprinnelse i feminismen menar man att mycket av det vi ser som medfödda eller oföränderliga egenskaper som beror på om barnet fötts med manliga eller kvinnliga könsorgan i själva verket till stora delar är ett resultat av social påverkan.
Genusforskare anser ofta att det som förstås med kön omfattar biologiskt men framförallt även socialt kön. I visa fall talar man även om en tredje faktor, könsidentitet, som en slags mentalt kön. Inom queerrörelsen motsätter sig vissa synen på det biologiska könet som något essentiellt och något annat än en social konstruktion, se Judith Butler. Samtidigt finns annan forskning som menar att kön främst bör förstås som resultatet av biologiska faktorer.
Huruvida egenskaper som normativt sett uppfattas som manliga respektive kvinnliga är resultat av social påverkan eller biologiska, medfödda, faktorer är en omdebatterad fråga. Det finns forskning som stödjer båda teserna. Förknippat med frågan är också debatten om jämställdhet, eftersom en biologisk utgångspunkt ofta historiskt sett har använts för att begränsa främst kvinnors livsval. Inom queerteori debatteras också hur en biologisktisk syn på kön resulterar i att homo- och bisexuella personer, såväl som transpersoner, uppfattas som avvikare och därmed förtrycks.
Genus, socialt kön
Genus (engelska gender) är det begrepp som används för att beskriva den sociala konstruktionen "kön", av samhällsvetare och då framförallt genusvetare.
Könsidentitet
Med könsidentitet kan avses dels från ett sociologiskt och ofta socialkonstruktivistiskt perspektiv en persones beteende, socialisering och självbild som ett visst kön, dels, ur ett psykologiskt, medicinskt och identitetspolitiskt hänseende, kärnan i persons psykologiska kön, personens självupplevda kön.
Det finns ett antal olika sätt att avvika från normerna kring könsidentitet i båda dessa bemärkelser. Exempel: En kvinna i ett traditionellt manligt yrke som hantverkare och med ett språk som kryddas av svordomar kan anses avvika från könsnormen ur det första perspektivet, trots att hon tydligt identifierar sig som kvinna. En transsexuell som identifierar sig som kvinna men är född med en manlig kropp kan anses avvika från könsnormen på ur det andra perspektivet, oavsett kläder eller yrke.
