Från Rilpedia

Könskromosomerna är en av de kromosomer som bestämmer könet hos individen. Det finns fyra sådana kromosomer. Det system som omfattar bl.a. människor och andra däggdjur bygger X-kromosomen och Y-kromosomen. En hona har där två X-kromosomer, medan en hanne har en X-kromosom och en Y-kromosom.

Det som är direkt avgörande för individens kön är emellerid inte själva kromosomuppsättningen utan huruvida individen fått genkomponenten TDF (Testes Determining Factor'), som leder till utvecklingen av manliga genitalier m.m., eller ej. Denna följer normalt med Y-kromosomen, men kan i sällsynta fall saknas hos denna, varför det förekommer att också honor har kromosomuppsättningen XY. I andra sällsynta fall har en TDF hamnat på en X-kromosom och lett till en XX-hanne. Det finns även andra avvikande könskromosomuppsättningar, som till exempel vid Turners syndrom.

Fåglar, fjärilar och vissa fiskar har ett annat system, vilket bygger på ZW-systemet. Där är det honorna som har två olika kromosomer, dvs en W och en Z, medan hannarna har två Z-kromosomer.

Det finns också arter, till exempel gräshoppor, där individer kan ha antingen två X-kromosomer, vilket gör dem till honor, eller endast en X-kromosom och inget mer, s.k. XO, vilket gör dem till hannar. Deras spermier innehåller alltså antingen en X-kromosom eller så saknar de helt könskromosom.

Vissa insekter, till exempel myror och bin, saknar könskromosomer. Avgörande för könet är där om ett ägget blivit befruktat eller inte.

Könskromosomens genetiska funktioner

X- och Y-kromosomerna innehåller genetisk information, bland annat alltså den som avgör vilket kön individen utvecklar. Men könskromosomen innehåller också annan information. T ex finns en variant på en gen i könskromosomen som ligger bakom merparten av de kända fallen av färgblindhet hos män. Det är alltså ett könsbundet fenomen. Det finns andra fenomen som kommer till uttryck hos endera könet, utan att det finns en underliggande könsspecifik genetisk kodning (alltså direktkoppling till Y-kromosomen). T ex är tunnhårighet betydligt vanligare hos män än hos kvinnor, utan att mängden huvudhår för den sakens skull finns genetiskt kodad på könskromosom.