Fördom
Från Rilpedia
En fördom är ett förutfattat antagande om någon eller något, grundat på tillämpning av en stereotyp uppfattning om en grupp som den eller det som är föremål för fördomen anses tillhöra.
Eftersom stereotyper kan vara positiva eller negativa, kan även de fördomar som de resulterar i vara antingen positiva eller negativa. En negativ fördom gentemot en person leder ofta till en positiv fördom om en annan. Vare sig en stereotyp är statistiskt riktig eller ej innebär en fördom en övergeneralisering av densamma.
Innehåll |
Exempel
Stereotypen att män är starkare än kvinnor kan leda till fördomen att en man alltid är lämpligare än en kvinna i polisyrket.[källa behövs] Även där stereotyper är statistiskt riktiga bortser fördomar som denna från individuella avvikelser från stereotypen (som att vissa kvinnor är starkare än vissa män). Fördomen i exemplet bortser också från att andra egenskaper kan vara viktiga i yrket.
Orsaker
Fördomar grundar sig på stereotyper som indelar företeelser och personer i grupper baserat på kriterier som kön, ålder, nationalitet och etnisk tillhörighet, yrke och utbildning, social bakgrund, utseende och musiksmak. Fördomarna och stereotyperna har sin grund i individens anlag, uppfostran, livserfarenhet och vanor. De sammanhänger med ens allmänna världsåskådning och intressen ("man tror på det man vill tro") och påverkas av tidsandan och den allmänna opinionen.
De flesta har fler fördomar än de anar, och endast ett avsiktligt och energiskt bemödande att genom självkritik bekämpa dem kan leda till relativ fördomsfrihet. En av de vanligaste fördomarna är föreställningen om ens egen fördomsfrihet. Särskilt när fördomarna är gemensamma för majoriteten eller bygger på kollektiva erfarenheter inom ett folk eller en samhällsklass, verkar de i hög grad hindrande för samhällslivet och dess utveckling.
Fördomar på arbetsplats
Fördomar på arbetsplats. ”idag använder sig de flesta bemanningsföretag av personlighetstester, till skillnad mot förr då man istället använde sig av intelligenstester i syfte att få tillgång till den mest produktiva arbetskraften. (Littorin 1994:143) . Personlighetstester används som ett hjälpmedel för att rekryteraren i dess arbete att objektivt försöka värdera sökandes personlighet (Littorin 1994:24-25). Då våra värderingar styrs och manövreras av våra omedvetna är det svårt att objektivt behandla dem information som vi tar emot. Vi omvandlar ofta informationen som vi tar in för att det ska stämma överens med och passa bättre in med det vi redan tror oss veta ( Littorin, 1994:79). Den egna subjektiviteten kan därmed utgöra ett hinder när man ska genomföra en intervju inför en anställning då den kan vara svår att förbise för rerykterarn.”1
”- I studier från 1950-talets USA lät psykologer människor tycka saker om helt påhittade grupper, som "pluktuanerna". Forskarna frågade om pluktuanerna är trevliga, om de äter bra mat och så vidare. Och försökspersonerna svarade nej, de är inte trevliga, de äter konstig mat och luktar illa, berättar psykologen Nazar Akrami. De här personerna kände förstås inte till "pluktuanerna". Just därför trodde de att de säkert var dåliga, säger Nazar Akrami som doktorerat på en avhandling om fördomar.”
En person som ska söka jobb kan möta fördomar från personen som ska anställa honom/henne. Det är inte rättvist för personen som ska söka jobb och det bromsar upp samhället efter som han/hon kan vara mer kvalificerade än den andre, exempelvis en utbildad läkare som kommer från Mellanöstern, kommer kanske att utsättas för fördomar t.ex. för att han talar med brytning.
Fördomar skapas av en subjektiv (dryg) syn på saker och ting, t.ex. allt som händer här i Sverige är rätt och allt som inte är som här är fel. Okunnighet är ofta början på fördomar och rasism, intelligenta och välutbildade personer är sällan fördomsfulla.
Källor
1 Lundberg, Torsten (1992) ”Anställning pågår- when in doubt, don´t employ”, AB Timbro, u.o
2 Dn.se
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
