Arbetslöshet
Från Rilpedia
Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur många (inom ett område) som saknar arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest.
I vissa länder finns olika typer av stöd för den som är arbetslös. I Sverige kallas försäkringen arbetslöshetsersättning (A-kassa) och är inkomstprövad.
Innehåll |
Typer av arbetslöshet
Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom definitioner kan variera från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda:
- Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete.
- Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete.
- Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder.
Genom att variationer i åldersgränser, kategorier och definitioner existerar, kan man sällan jämföra olika länders arbetslöshetssiffror - ens inom EU.
Arbetslöshetens orsaker
Den totala arbetslösheten kan delas in i:
- Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget
- Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller fack sätter för höga reallöner eller minimilöner
- Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och att människor inte alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper.
- Strukturell arbetslöshet - Vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller av då de lokala arbetstillfällena blir utkonkurreade och därmed blir förvärvsarbetarens kunskaper ej mer efterfrågade.
Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.
Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[1] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.
Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.
Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.[2][3]
Förklaringar till för högt löneläge
De ekonomer som förklarar arbetslösheten med att lönen hamnar över jämviktsnivån har försökt hitta förklaringar till att detta fenomen uppstår. Insider-outsider-hypotesen har föreslagit att de som har arbete är insiders som utnyttjar sin makt över fackföreningar och företag till att hålla uppe lönerna, medan man inte tar någon hänsyn till outsiders. En annan teori är public choice-hypotesen som förklarar löneregleringar med att särintressen påverkar den politiska processen till sin fördel.
Arbetslöshet i världen
De anglosaxiska länderna
USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland har förhållandevis låg arbetslöshet. Den förklaring som oftast lyfts fram till detta är att dessa länder har svaga fackföreningar, låga minimilöner och få statliga ingrepp på arbetsmarknaden.[4] Dessa länder har också större ojämlikhet.
Kontinentaleuropa
Bland annat Tyskland, Frankrike och Italien har problem med hög, ihållande arbetslöshet.
Sverige
Statistiska centralbyrån har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 ovan, genom att jämföra antalet personer anmälda på arbetsförmedlingen som arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt SCB befinner sig i yrkesverksam ålder. Vid sidan av dessa finns även personer inskrivna i olika arbetsmarknadsprogram. Många menar att även dessa är att betrakta som arbetslösa, eftersom de saknar ett "riktigt" arbete. Skillnaden mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet ligger t. ex. i huruvida man räknar de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej.
I Sverige hänförs dessa till gruppen utanför arbetskraften och räknas därmed inte som arbetslösa. I andra länder är motsatsen standard.
- Juni 2007 - arbetslösa: 3,9%[5]
- April 2006 - arbetslösa (svensk definition): 5,5% - arbetslösa (internationell definition): 8,2%[6]
- Maj 2004 - öppen arbetslöshet 4,7% - arbetslösheten totalt 7,1 % - [7]
Utvecklingsländer
Utvecklingsländer har ofta en dåligt utvecklad arbetsmarknad. Många är undersysselsatta eller informellt anställda. Vanligtvis har få en formell anställning. Denna minoritet är dock ofta politiskt mäktig. The Economist har beskrivit Indiens arbetsmarknad som karakteriserad av "betungande arbetsmarknadsregleringar som skyddar en minoritet av arbetstagare på bekostnad av armeer av jobbsökande".[8]
Se även
Externa länkar
- Ekonomifakta.se om arbetslöshet
- Ekonomifakta.se om ungdomsarbetslöshet
- Arbetskraftsundersökningar (AKU)
- Vi Mellan Jobben, mötesplats för arbetslösa
- Arbetslös Nu, resurssida för arbetslösa
Källor
Noter
- ↑ Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 108
- ↑ Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 122
- ↑ Örn, Gunnar, Nationalekonomi för noviser (1996), ISBN 91-7566-328-7, i kapitlet Blir jobben fler om vi delar på dem?
- ↑ Se Economic Freecom of the World och Index of Economic Freedom
- ↑ http://www.scb.se/templates/pressinfo____207051.asp
- ↑ SCBs rapport
- ↑ AMS majrapport
- ↑ The Economist (2008), ”Arvind v Arvind”, 28 juni
