Folkteatern i Göteborg
Från Rilpedia
Folkteatern i Göteborg ligger vid Järntorget i Göteborg.
Innehåll |
Scener
Teatern har tre scener och bedriver dessutom uppsökande verksamhet ("Folkteatern besöker"). Stora scenen har omkring 400 platser, och används för nyskriven svensk dramatik samt i viss mån för musikteater och gästspel. Lilla scenen används för produktioner av mindre format. Teaterrummet är mycket flexibelt och har omkring 60 platser. Folkteaterns barnscen kallas En trappa ner och används bland annat för dramatiseringar av barnböcker.
Historik
Den första teatern i Göteborg med namnet Folkteatern ("Folkan") öppnade 1897 i Lorensbergs varietélokal. Mellan 1903 och 1922 satte man upp de populära Göteborgsrevyerna där under ledning av Axel Engdahl. Olof Sandborg var teaterchef mellan 1923 och 1931, och därefter användes teatern för gästspel. Lorensbergs teaterbyggnad brann ner 1942.[1]
Den moderna Folkteatern
Den nuvarande teaterlokalen i Folkets hus vid Järntorget invigdes 1952. Folkets hus-teatern hade ingen fast ensemble, utan tog emot turnerande föreställning. Scenen blev Programbolagets premiärscen där uppsättningarna visades för första gången innan turnéerna fortsatte ute i landet. Den första teaterchefen för Folkets hus-teatern tillsattes 1954. Ambitionen var att producera teater för arbetarklassen, mycket därför att teater tidigare hade varit ett nöje huvudsakligen för de övre samhällsklasserna. En viktig regissör under denna period var den västtyske teatermannen Erwin Piscator. Ekonomiska problem ledde dock till att Folkets hus inte kunde driva teatern vidare, och därför bildades Folkteatern ekonomisk förening 1957. Intressenter i den ekonomiska föreningen var olika fackföreningar, hyresgästföreningar och andra sammanslutningar, främst sådana med anknytning till arbetarrörelsen.
En fast ensemble skapades 1958 och i och med detta etablerade man sig som en av Göteborgs institutionsteatrar. På repertoaren stod nyskriven svensk dramatik och klassiker av bland andra Hjalmar Bergman, men även mycket populära sånglustspel med namn som Nils Poppe och Max Hansen. Under början av 1960-talet bytte man i viss mån inriktning, med ett stort antal uppsättningar av modern utländsk dramatik. I samband med att Claes Sylwander tillträdde som teaterchef 1965 skedde en generationsväxling som också innebar ett publikmässigt uppsving för teatern. Samtidigt fick Folkteatern lönebidrag från staten på samma sätt som Göteborgs stadsteater.
I början av 1970-talet inleddes ett samarbete med Göteborgs stadsteater, som bland annat innebar startskottet för den uppsökande verksamheten Folkteatern besöker. Under teatercheferna Iwar Wiklander, Lennart Hjulström och Roland Hedlund fick teatern en tydlig politisk vänsterprofil, med pjäser av bland andra Folke Fridell och Erik Johansson på repertoaren. Många dramatiker har skrivit verk direkt för Folkteatern, till exempel Bengt Bratt och Kent Andersson (bl.a. Flotten, Happyland och Kvastenrevyerna) och Staffan Göthe (bl.a. Den itusågade damen och Den gråtande polisen).
I slutet av 1980-talet skedde en större ombyggnad av teatern, samtidigt som teatern hade mycket stora framgångar med uppsättningar som En uppstoppad hund och Markurells (den senare med teaterchefen Wiklander i titelrollen).
Under 1990-talet spelade man flera uppskattade föreställningar, bland annat Rika barn leka bäst av Carin Mannheimer och Juloratoriet i regi av Niklas Hjulström.
Februari 2009 börjar ombyggningen av Folkteatern.
Folkteaterns chefer
- 1958–1961 Mats Johansson
- 1961–1965 Kurt-Olof Sundström
- 1965–1973 Claes Sylvander
- 1973–1976 Iwar Wiklander
- 1976–1984 Lennart Hjulström
- 1984–1987 Roland Hedlund
- 1987–1992 Iwar Wiklander
- 1992–1995 Isa Stenberg
- 1995–2009 Gugge Sandström
- 2009– Lars Norén
Källor
- Nationalencyklopedin, band 6, s. 486
- Folkteaterns webbplats, läst 2007-08-07
Fotnoter
- ↑ NE, band 6, s.486
