Göteborgs kommuns valkrets

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Göteborgs kommuns valkrets (fram till 1970 Göteborgs stads valkrets) är en av valkretsarna vid val till riksdagen och landsting.

I landstingsvalet är de övriga valkretsarna i Västra Götalands län är Västra Götalands läns norra valkrets, Västra Götalands läns västra valkrets, Västra Götalands läns södra valkrets och Göteborgs kommuns valkrets.

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 17 fasta mandat, ett antal som sänktes till 16 i valet 1982, ökades till 17 i valet 1991 och därefter sänktes till 15 i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen 17 fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var tre i valen 1970-1973, två i valen 1976-1985, tre i valet 1988, ett i valet 1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Innehåll

1 Ledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)
2 Göteborgs stad som riksdagsvalkrets under tvåkammarriksdagen
3 Källor
- 3.1 Litteratur

Ledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

Kerstin Ekman, fp
Bertil Hansson (1-12 oktober 1979), fp
- Holger Bergqvist (statsrådsersättare för Bertil Hansson 1-12 oktober 1979), fp
Björn Molin (statsråd 6 oktober 1981-3 oktober 1982), fp
- Erling Bager (statsrådsersättare för Björn Molin 6 oktober 1981-3 oktober 1982), fp

1982/83-1984/85

Kerstin Ekman, fp
Björn Molin (statsråd 4-8 oktober 1982), fp
- Erling Bager (statsrådsersättare för Björn Molin 4-8 oktober 1982), fp
- Erling Bager (ersättare för Björn Molin 15 oktober-21 november 1984), fp

1985/86-1987/88

Erling Bager, fp
Kerstin Ekman, fp
- Jörgen Weibull (ersättare för Kerstin Ekman 6 juni-5 juli 1988), fp
Björn Molin (30 september 1985-31 oktober 1986), fp
- Kerstin Keen (1 november 1986-2 oktober 1988), fp
Ingela Mårtensson, fp

1988/89-1990/91

Göteborgs stad som riksdagsvalkrets under tvåkammarriksdagen

Första kammaren

Göteborg var en egen valkrets i första kammaren under hela tvåkammarriksdagen. Ledamöterna valdes av Göteborgs stadsfullmäktige, utom vid valen 1921, 1926 och 1934 då valet förrättades av ett särskilt elektorskollegium. Antalet mandat var ett vid 1866 års val och utökades till två 1875, tre 1886, fyra 1905, fem i valet 1917, sex i valet 1934, sju i valet 1944 och slutligen åtta vid 1958 års val.

Förstakammarledamöter (ej komplett lista)

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

Carl Wærn (1867-1899)
- Olof Melin (1900-1907), min 1900-1904, mod 1905-1907
  - August Wijkander (1908-1911), mod
Janne Ekman (1875-1882), skån
- Oscar Ekman (1883-1887)
  - Sigfrid Wieselgren (1888-1910), min 1888-1904, mod 1905-1907, vilde 1908-1910
    - Carl August Kjellberg (1911), fh
Charles Dickson (20 mars 1886-1895), min
- Philip Leman (1896-25 april 1905), min 1896-1904
  - Erik Wijk (första urtima riksmötet 1905-21 mars 1910), mod
    - Erik Trana (14 april 1910-1911), fh
Harald Sternhagen (1905)
- Gustaf Boman (1906-1911), mod

1912-1917

Karl Karlsson, lib s
Otto Mannheimer, lib s
Erik Trana (till 17 november 1916), n

1918-1919 (lagtima riksmötet)

Gustaf Boman, n
August Lillienau, n
Otto Mannheimer, lib s
Hjalmar Wijk, lib s
Carl Svensson (1918)
- A.C. Lindblad, s (1919)

Urtima riksmötet 1919-1921

Gustaf Boman, n
Hjalmar Wijk, lib s

1922-1926

Gustaf Boman, n
Kerstin Hesselgren, lib s 1922-1923, frisinnad vilde 1924-1926

1927-1934

Gustaf Boman, n (avliden 19 mars 1934)

1935-1942

Knut Petersson, fp

1943-1950

Knut Petersson (1943-2 maj 1945), fp
- Erik Wetter (17 maj 1945-1947), fp
  - Sven Ohlon (1948-1950), fp

1951-1958

Sven Ohlon, fp
- Carl Schmidt (1958), fp

1959-1966

Erik Boheman, fp
Carl Schmidt (1959-1964), fp
- Gudmund Ernulf (1965-1966), fp
Ingrid Segerstedt Wiberg, fp

1967-1970

Andra kammaren

Göteborg var egen valkrets även i andra kammaren. Antalet mandat var fyra i valet 1866 och ökade till fem i valet 1869, sex 1875, sju 1878, åtta 1884, nio i extravalet 1887 och tio 1890. I valet 1896, då mandatfördelningen ändrades till städernas nackdel, sjönk antalet mandat till nio, och vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 minskade antalet ytterligare till sju. Därefter ökade det åter till åtta i valet 1920, nio 1924, tio 1940, elva 1948, tolv 1952 och tretton 1968.