Göteborgs Stad Kortedala

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Östra Midvintersgatan i Kortedala, december 2004.
Kalendervägen i Kortedala, december 2004.
Rondellen som leder in till Petrifängsgatan i Kortedala, december 2004.
Kortedala Torg, största torget i stadsdelen, december 2004.
Vy mot gångbron från Polishuset till Kortedala Torg, till vänster syns spårvagnshållplatsen.

Göteborgs Stad Kortedala, är ett av Göteborgs 21 stadsdelsnämndsområden. Till området hör, förutom Kortedala, stadsdelarna (primärområde) Gamlestaden, Utby och Kviberg. I stadsdelsnämndsområdet Kortedala bor det 26 668 invånare på 1 367 hektar (2004).

Innehåll

Geografi

Kortedala byggdes upp under 1950-talet i Göteborgs nordöstra utmarker, där det tidigare endast fanns byggnader av torpkaraktär, vissa av bondgårdarna i de södra delarna fanns ännu kvar i början av 1960 talet. Kortedala firade 50-årsjubileum 2003. Numera har Kortedala blandad bebyggelse, men mest flerbostadshus. Kortedala nås med spårvägslinjerna 6, 7 och 11. Linje 6 är skyltad Kortedala och kör till ändhållplatsen Aprilgatan. Linje 7 o 11 fortsätter till Bergsjön. De flesta gatorna har namn efter tideräkningstermer, till exempel Tideräkningsgatan, Kalendervägen och Halvsekelsgatan. Stadsdelen har fyra lokala torg, norrifrån räknat heter dessa Årstidstorget, Citytorget, Kortedala Torg och Kalendertorget. Inom Kortedala finns två kyrkor som tillhör Svenska kyrkan vid namn Allhelgonakyrkan och Vårfrukyrkan, samt Kortedalakyrkan, som är ansluten till Svenska Missionskyrkan. Polisen i nordöstra Göteborg har sin huvudstation vid Kortedala Torg, därutöver finns även brandstation, vattentorn och Isdala ishall i stadsdelen.

Historia

Namnet Kortedala kommer av det torp som låg strax söder om korsningen av Runstavsgatan och Minutgatan, och omtalas första gången 1827 då det skrevs Korta dahlen. Från 1840 är det normalstavat. Betydelsen anses vara just den korta dalen i motsats till den närbelägna Djupedalen. Förleden i namnet uttalades tidigare kote- även kota-, kotta- och kåtte. [1]

Stadsdelen Kortedala byggdes under åren 1952-1957, och var tidigare ett bergsområde som inkorporerades från Angered 1930. Här byggdes ett bostadsområde med centrum, 3-8 våningars lamellhus, 8-11 våningars punkthus och ett mindre antal villor. Totalt uppfördes cirka 8 000 lägenheter under perioden. [2] Det var den 7 november 1953 som inflyttningen började i nya flerfamiljshusen på Månadsgatan och Kalendervägen i Kortedala.[3]

Kortedala har sin motsvarighet i Vällingby i Stockholm. Dessa två kallades inte på sin tillkomststid för förstäder, utan satellitstäder i en tid då satelliter som Sputnik snurrade runt jorden på samma sätt som satellitstäder växte fram på jungfrulig mark utanför den gamla stadskärnan. 1950-talsnostalgin har väl fått sitt största genomslag i Kortedala museum, som ligger på Adventsvägen i Kortedala.Förre detta Göteborgs starke man Göran Johansson (socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg) har med rätta sitt hem i Kortedala, då stadsdelen är ett resultat av ett folkhemsprojekt där den goda staden skulle skapas och av ett helt annat slag än de förstäder som växte fram i Sverige under miljonprogrammet decenniet efter. Kortedala besöktes av delegationer från hela världen under sin tillkomststid, då man fascinerades att det gick att skapa goda bostäder med badrum, fullt utrustade kök, vardagsrum med parkettgolv och så vidare för vanligt folk. Ännu 50 år efter Kortedalas tillkomst har stadsdelen hållit sig intakt till sin karaktär i arkitektoniskt hänseende, men Kortedalas befolkning däremot har skiftat karaktär, från en stadsdel med talrika barnfamiljer vars barn ofta gick i någon av skolorna Gärdsåsskolan, Hundraårsskolan, Lövåsskolan, Utmarksskolan eller Kortedalatorgsskolan, som låg just på just Kortedalatorg, via pensionärsområde till en idag mer omväxlande befolkningsstruktur i Kortedala. Lägenheternas storlek på i huvudsak cirka 50-60 kvadratmeter á två rum och kök, gör att befolkningen har minskat från i mitten av 1960-talet, som mest cirka 28 000 invånare[4] till knappt 15 000 i början av 2000-talet. I den ursprungliga stadsplanen planerades det för 21 000 invånare.[5]

Skolor

Skolorna heter räknat Talldungeskolan, Utmarksskolan (år 6-9), Förstamajgatans förskola (tidigare Lövåsskolan), Assaredsskolan, Kortedala gymnasium (även om där inte mer bedrivs någon gymnasieundervisning i traditionell mening, numera Vingagymnasiet, individuella programmet)eller gamla Gärdsåsskolan och Ramsdalsskolan.

Assaredsskolan är en grundskola som omfattar årskurserna 1 till 9. Något som skiljer skolan från mängden är dess speciella karaktär som bygger på "Monroe-modellen" (se www.lorrainmonroe.com), med sitt ursprung i bl.a. Brooklyn, USA. Skolans nuvarande rektor heter Kicki Roiha.

Kända personer från Kortedala


Externa länkar


  Stadsdelsnämndsområden i Göteborgs kommun Göteborgs kommunvapen
Askim | Backa | Bergsjön | Biskopsgården | Centrum | Frölunda | Gunnared | Härlanda | Högsbo | Kortedala | Kärra-Rödbo | Linnéstaden | Lundby | Lärjedalen | Majorna | Södra Skärgården | Torslanda | Tuve-Säve | Tynnered | Älvsborg | Örgryte
Sveriges kommuner | Göteborg


Källor

  1. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.168
  2. Göteborgs utbyggnad - några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria, B Andersson, H Jacobsson, E Jönsson, M Heijl, T Josefsson, Chalmers Tekniska Högskola, sektionen för Arkitektur, Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1983 s.54
  3. Göteborg precis som igår, Sören Skarback, Warne Förlag 1998 ISBN 91-86424-73-4 s. 83
  4. Kortedala. Kort historik och arkitekturguide, Gerhard Andersson, Claes Caldenby, Mårten Tiselius, Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1993
  5. Upptäck Nordost!, Göteborgs Stadsmuseum 2006 ISBN 91-8548890-9 s.40
Personliga verktyg