Ortodoxi
Från Rilpedia
Ortodoxa (renlärighet, grekiska orthodoxos, av orthos ’rätt’, ’sann’, och doxa, ’mening’) innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära. Motsatser är heterodoxi, heresi eller kätteri.
Idag talar man framför allt om ortodox judendom och den kristna ortodoxa kyrkan.
I överförd betydelse används ordet ortodoxa även om politisk, social eller ekonomisk trosbekännelse. En person som håller mycket hårt på en viss politisk ideologi och inte accepterar någon kompromiss kan alltså kallas för ortodox. Termen ”rådande doxa” syftar på förhärskande åsikter som få vill eller kan ifrågasätta.
Kristen ortodoxa
Enligt kyrkomötena i Nicaea (325), i Konstantinopel (381) och i Kalcedon (451) var ortodoxa detsamma som sträng anslutning till den av kyrkan på dessa kyrkomöten formulerade läran om Treenigheten och Kristi person.
Under bildstriden i den österländska kyrkan (726-842) kallades åsikten att bilderna borde vördas för ortodoxa; denna åsikts seger firades 842 med ”ortodoxins fest”. Efter schismen mellan den romerska och den grekiska kyrkan (1054) kallar sig den senare ”den ortodoxa kyrkan”.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).