Lunds kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 55°41′N 13°20′O / 55.683, 13.333

Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.^[1]
Lunds kommun
Lunds kommunvapen
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Domsaga	Lunds domsaga
Centralort	Lund

Folkmängd • Totalt	12:e av 290 107 351 invånare
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	201:a av 290 442,87 km² 430,27 km² 12,60 km²
Befolkningstäthet • Totalt	26:e av 290 249,4 invånare/km²
Kommunkod	1281
Webbplats	www.lund.se

Lunds kommun är en kommun i Skåne län och ligger i sydvästra Skåne. Kommunen ingår också i Stormalmö.

Lunds kommun tillhör Öresundsregionen och gränsar till Eslövs kommun, Kävlinge kommun, Lomma kommun, Skurups kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun och Sjöbo kommun.

Innehåll

1 Administrativ historik
- 1.1 Kommunens struktur
2 Kommunvapnet
3 Vänorter
4 Tätorter
5 Övriga orter
6 Geografi
7 Utbildning
- 7.1 Universitet
- 7.2 För- och grundskolor samt gymnasieskolor
8 Kyrkligt
- 8.1 Församlingar
- 8.2 Kyrkor
9 Befolkningsutveckling
10 Politik
11 Vattentorn
12 Källor
13 Externa länkar

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bestod området för dagens kommun av Lunds stad och 21 socknar. Den första förändringen skedde 1914, då den tidigare kommunen Sankt Peders kloster inkorporerades med staden. I Veberöds kommun inrättades 1919 ett municipalsamhälle med samma namn och 1941 ett i Dalby, också det med samma namn. År 1944 utökades Lunds stad med Lunds landskommun (det förekom tidigare att två kommuner av olika status kunde ha samma namn).

Kommunreformen 1952 innebar att ytterligare en kommun, nämligen Stora Råby, förenades med Lunds stad. Dessutom bildades storkommunerna Dalby (av 3 tidigare kommuner), Genarp (av 3 tidigare kommuner), Södra Sandby (av 3 tidigare kommuner), Torn (av 6 tidigare kommuner) och Veberöd (av 3 tidigare kommuner). Dalby municipalsamhälle upphörde 1954 och Veberöds 1957).

År 1967 lades Torn samman med staden, som när en enhetlig kommuntyp infördes 1971 blev Lunds kommun. År 1974 fördes även Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd till Lunds kommun.

Kommunens struktur

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Staden har inte varit befäst, men murar användes ändå ofta i städers sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds vänorter:

Tätorter

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

#	Tätort	Befolkning
1	Lund	76 188
2	Södra Sandby	5 941
3	Dalby	5 517
4	Veberöd	3 717
5	Genarp	2 647
6	Idala	739
7	Stångby	677
8	Torna Hällestad	572
9	Revingeby	538

Övriga orter

Några mindre orter i bokstavsordning.

Geografi

Inom kommunens gränser finns det hårdexploaterad jordbruksmark - stora åkerarealer med monokulturer på Lundaslätten - och stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Utbildning

Universitet

I kommunen ligger Lunds universitet.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 11 ytterligare gymnasieskolor: Humanus gymnasium, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Carl Adolph Agardgymnasiet, Consensum Vård- och Hälsogymnasium, Hvilan Utbildning, IT-Mediagymnasiet, Lars-Erik Larssongymnasiet, Ljud- och bildskolan (LBS), Lunds Dans- och Musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI-gymnasiet, Rudolf Steinerskolan, Turismgymnasiet och UVS Gymnasium.^[2]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Kyrkligt

Församlingar

Sedan år 2006 består Lund av dessa församlingar:

Dalby församling, sedan 2002 med Hällestads församling och Bonderups församling.
Genarps församling, sedan 1995 med Lyngby församling och Gödelövs församling.
Helgeands församling, utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1992.
Lunds Allhelgonaförsamling, utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1962.
Lunds domkyrkoförsamling
Norra Nöbbelövs församling
Sankt Hans församling, utbruten ur allhelgonaförsamlingen 1992.
Sankt Peters Klosters församling
Stora Råby församling
Södra Sandby församling, sedan 2006 med Hardeberga församling och Revinge församling.
Torns församling, sammanslagning 1992 av församlingarna Vallkärra, Stångby, Västra Hoby, Håstad, Igelösa och Odarslöv
Veberöds församling, sedan 2002 med Vombs församling och Silvåkra församling.
Östra Torns församling, utbruten ur allhelgonaförsamlingen 1992.

Kyrkor

Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:

Allhelgonakyrkan, invigd 1891 och byggd efter Helgo Zettervalls ritningar.
Bonderups kyrka, byggd på 1100-talet, välvd senare under medeltiden.
Dalby heligkorskyrka, känd som Nordens äldsta stenkyrka, dateras till 1060, var stor under medeltiden, men förföll efter reformationen. 1758 stabiliserades de återstående delarna.
Domkyrkan, den centrala kyrkan i Lunds stift. Kryptan invigd 1123, hela kyrkan invigd 1145, brunnen 1234, restaurerad 1510-1527 av Adam van Düren, ombyggd och renoverad under 1800-talet av Carl Georg Brunius och Helgo Zettervall.
Genarps kyrka, byggd under slutet av 1500-talet, ombyggd av Zettervall på 1870-talet.
Gödelövs kyrka, troligen byggd under 1200-talet.
Hardeberga kyrka, tidigmedeltida ursrpung, välvd och utbyggd senare under medeltiden och ombyggd av Wåhlin 1909-1910.
Helgeandskyrkan, invigd 1968. Byggd i funkisstil med tjocka tegelmurar.
Håstads kyrka, byggd på 1200-talet, ombyggd av Brunius år 1861.
Hällestads kyrka, byggd på 1100-talet, utbyggd och välvd senare under medeltiden. Utbyggd på 1800-talet.
Igelösa kyrka, byggd på 1100-talet. Gravkor byggt under 1600-talet. Förändrad av Brunius 1859.
Klosterkyrkan, byggd på 1300-talet i rött tegel till ett kloster.
Lyngby kyrka, byggd 1881-1882.
Maria Magdalena kyrka, invigd 1992.
Norra Nöbbelövs kyrka, byggd 1900-1901 i nygotisk stil.
Odarslövs kyrka, byggd under 1100-talet, ombyggd under 1800-talet, stängd sedan 1990 och avlyst sedan 2002.
Petersgårdens kyrka, i församlingshem, invigd 1965.
Revinge kyrka, byggd runt 1200, utbyggd och välvd under 1400-talet. Fragment av kalkmålningar.
Sankt Hans kyrka, byggd i tegel och invigd 1971.
Sankt Knuts kyrka, modern kyrka, invigd 1973.
Silvåkra kyrka, ursprungligen från 1100-talet.
Stora Råby kyrka, uppförd av tegel på 1200-talet, senare förändrad av C. G. Brunius och Theodor Wåhlin.
Stångby kyrka, ursprungligen från 1100-talet, men kraftigt ombyggd under 1800-talet.
Södra Sandby kyrka, ursprungligen byggd runt år 1200, om- och utbyggd under 1700-, 1800- och 1900-talet.
Västra Hoby kyrka, ursrpungligen, men nästan helt ombyggd 1886.
Vallkärra kyrka, ursprungligen från 1100-talet, men ombyggd av Brunius 1844-1845 samt restaurerad av Wåhlin 1906-1907.
Veberöds kyrka, byggd runt år 1200, torn från 1848.
Vombs kyrka, byggd runt år 1200, ombyggd 1871 av Helgo Zettervall.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lunds Kommun
År			Invånare
1968			64 790
1975			76 284
1980			78 487
1990			87 681
2000			98 948
2005			102 257
2008			107 371
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Politik

Lund är ett starkt fäste för Folkpartiet och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket. Sedan valet 2006 bildar moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Mandatperioden 2002-2006 styrdes kommunen av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Lunds kommunfullmäktige har haft följande sammansättning 1994-2006 (tabellen listar mandatfördelning med andel röster i kommunvalet inom parentes).

Val	v	s	mp	c	fp	kd	m	sd	kps	demv	övr
2006	4 (6,4%)	18 (26,8%)	6 (9,4%)	5 (6,6%)	10 (15,5%)	2 (3,4%)	17 (26,1%)	2 (3,1%)	–	1 (1,9%)	0 (0,9%)
2002	7 (9,7%)	21 (31,7%)	6 (8,1%)	3 (4,9%)	12 (19,4%)	3 (4,4%)	13 (18,7%)	0 (1,5%)	–	–	0 (1,7%)
1998	6 (9,7%)	17 (26,0%)	6 (7,6%)	3 (4,6%)	8 (11,3%)	4 (5,7%)	20 (29,8%)	–	1 (2,1%)	–	0 (3,3%)
1994	7 (7,3%)	21 (31,8%)	6 (9,8%)	3 (6,4%)	12 (11,6%)	3 (1,9%)	13 (28,0%)	–	–	–	0 (2,7%)

Vattentorn

Gamla vattentornet.

Namn	Adress	Ort	Höjd	Volym	Typ	Anm
Gamla vattentornet	Sölvegatan	Lund	34 m	550 m³	vattentorn	taget ur bruk, numera observatorium
Nya vattentornet	Östra Torn	Lund	28 m	9 000 m³	vattentorn	Invigt 1975 på stadens högsta punkt
S:t Lars vattentorn	S:t Lars	Lund	?	?	vattentorn	taget ur bruk
Vattentornet	Norra Fäladsvägen	Dalby	?	?	vattentorn

Källor

Statistiska Centralbyrån

↑ ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009.
↑ Lunds kommuns webbplats (läst den 30 juli 2008)

Externa länkar

Lunds kommun
LundaPortalen - oberoende stadsportal
Södra Sandby församling
Östra Odarslöv
Wikimedia Commons har media som rör Lunds kommun
Bilder & media

[0] ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009.

[1] Lunds kommuns webbplats (läst den 30 juli 2008)

[1]

[2]