Friskola
Från Rilpedia
Friskola, egentligen fristående skola, är en skola med annan ägare än stat, landsting eller kommun. Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng. En skola som helt eller delvis finansieras med elevavgifter kallas privatskola.
Innehåll |
Friskolor i Sverige
Efter den allmänna skolpliktens införande 1841 har det funnits en lång tradition av enskilda och privata skolor i det svenska skolsystemet vilka inte drivits av staten eller kommunen som huvudman och som framför allt finansierats av privata avgifter. Grundkriteriet för att dessa fristående skolor skulle få statligt stöd var att de erbjöd en undervisning som saknades inom det ordinarie skolsystemet. De enskilda och privata skolorna sågs främst som ett komplement till det ordinarie skolsystemet och många av dem hade riksintag.
De flesta enskilda och privata skolor var också internatskolor på vilka eleverna även kunde bo under sin studietid, eller skolor med en estetisk-konstnärlig inriktning. Mest kända har internatskolorna varit, bland annat Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan (idag sammanslagna till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), Lundsbergs skola och Solbacka läroverk. Därtill fanns i de större städerna också privata skolor som till exempel Göteborgs högre samskola.
I friskolereformen 1992 kom systemet med kommunala bidrag till fristående skolor, som infördes av den borgerliga regeringen. Kommunerna bands i samband med friskolereformen upp att betala minst 85 procent av den individuella eleversättningen till friskolorna. Detta innebar större möjligheter att starta en fristående skola. Villkoren för att starta en friskola var till en början relativt oreglerat men kom att skärpas sedan socialdemokraterna återtagit den politiska makten 1994. Bland annat infördes ett krav på att varje friskola måste ha minst 20 elever och att etablerandet av en friskola i ett särskilt område inte får ha "påtagligt negativa följder för den offentliga skolverksamheten i kommunen".
Friskolor i Danmark
Fria grundskolor har länge funnits i Danmark, ofta med rötter i Grundtvigs folkhögskolerörelse. Många andra friskolor har religiös inriktning eller riktar sig till den tysktalande minoriteten. Cirka 75 % av elevkostnaderna täcks av det offentliga, resterande kostnader betalas av föräldrarna. En tillsynsman, utsedd av föräldrarna, kontrollerar att undervisningen i kärnämnena lever upp till folkskolans normer. Till skillnad från Sverige är vinstdrivande friskolor förbjudna. Cirka 90 000 elever går i danska friskolor.
Friskolor i Norge
I Norge finansieras 85 % av kostnaderna per friskoleelev (beräknat mot kostnaden per elev i allmän skola) genom offentliga medel enligt den så kallade friskolelagen. Hösten 2005 fanns cirka 15 000 gymnasieplatser på norska friskolor. Jens Stoltenberg, som tillträdde samma höst, har en mer restriktiv inställning till friskolor än Kjell Magne Bondeviks tidigare regering, som hade reviderat friskolelordningen 2003.
Bestämmelser
För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos den aktuella kommunen om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna enligt nedan och godkänns av Skolverket skall den få erhålla skolpeng för de elever som söker och antas dit. Skolan är skyldig att löpande delta i Skolverkets utvärderingar, som vid allvarliga missförhållanden kan resultera i att friskolestatusen hävs.
Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade vid en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola.
De fristående skolorna är öppna för alla, men olika transparenta intagningsregler får användas när det är fler sökande än platser.
Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan måste styrdokumenten Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, eller Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, de nationella kursplanerna samt skollagen följas. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner, vilka utgör skolans profil, så kallade lokala kurser. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen. waldorfskolor följer också en egen läroplan och kursplaner.
Fristående skolor kan vara riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag (skolpeng) från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Däremot står det friskolorna fritt att ta emot donationer.
De flesta fristående skolor har allmän inriktning, men det finns också skolor med andra inriktningar, till exempel speciell pedagogik. Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från offentliga, ha konfessionell inriktning, det vill säga en religiös inriktning. De språkligt/etniska skolorna är en heterogen grupp, där det finns rena språkskolor men även mer kulturorienterade skolor. Skolor med speciell ämnesprofil lyfter fram ett speciellt ämne eller ämnesblock. Internationella skolor är i första hand avsedda för elever vars utbildning i Sverige skall syfta till att underlätta deras skolgång utomlands.
Omfattning
Läsåret 1991/92 fanns cirka 90 fristående grundskolor, och efter ett decennium av stark tillväxt fanns det under läsåret 2002/2003 cirka 450 fristående grundskolor och över 200 fristående gymnasieskolor, de flesta kring Stockholm och andra storstäder.
Läsåret 2006/2007 gick över 7 procent av landets alla skolpliktiga elever i en fristående grundskola. Cirka 13 procent av landets gymnasieelever gick i en fristående gymnasieskola.
Kunskapsskolan är i dag den största friskolekoncernen i Sverige, med 9 200 elever i åldrarna 12-19 år vid 33 olika skolor.
