Kristianstads kommun
Från Rilpedia
Kristianstads kommun | |
Kristianstads kommunvapen |
|
Län | Skåne län |
Landskap | Skåne |
Domsaga | Kristianstads domsaga |
Centralort | Kristianstad |
Folkmängd • Totalt |
24:e av 290 77 977 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
81:a av 290 1 346,00 km² 1 251,72 km² 94,28 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
83:e av 290 62,2 invånare/km² |
Kommunkod | 1290 |
Webbplats | kristianstad.se |
Slogan | Spirit of food |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.
Kommunen är ett betydande livsmedelscentrum. Kristianstad har flest livsmedelsföretag i landet.[källa behövs] Kommunen är belägen mitt i ett stort våtmarksområde med många unika djur- och växtarter. Stranden i Hanöbukten är landets längsta sandstrand.
Innehåll |
Administrativ historik
Den 1 januari 1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Då indelades området för den nuvarande kommunen i 34 landskommuner och Christianstads stad. Denna den första kommunindelningen byggde på de uråldriga socknarna och på den år 1622 privilegierade staden.
1887 inrättades den forna staden Åhus som ett municipalsamhälle inom kommunen med samma namn. Samma år inrättades municipalsamhället Hvilan inom Norra Åsums landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom utbrytning ur kommunen. En del kvarstod dock som municipalsamhälle till 1928. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades, nämligen Tollarp 1913-1957 (i Västra Vrams landskommun) och Önnestad 1931-1966 (i kommunen med samma namn). 1941 inkorporerades Norra Åsum med Kristianstads stad, varvid municipalsamhället Vilan upplöstes.
Vid kommunreformen 1952 lades de då 33 kommunerna samman till storkommunerna Araslöv, Degeberga, Everöd, Fjälkinge, Nosaby, Oppmanna och Vånga (av Oppmanna och Vånga, den nya kommunen fick båda namnen), Tollarp, Träne och Vä. Åhus köping inkorporerade återstående del av Åhus landskommun, medan Kristianstads stad inte införlivade någon kommun i detta skede.
Kommunblocksreformen genomfördes i tre steg. 1967 lades staden samman med Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. 1971 infördes enhetlig kommuntyp i Sverige och då bildades Kristianstads kommun genom att staden lades samman med Åhus köping och kommunerna Everöd och Fjälkinge. Färdigbildning skedde 1974 då Degeberga, Tollarps samt Oppmanna och Vånga tillfördes kommunen.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs vapen i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
Tätorter
Det finns 26 tätorter i Kristianstads kommun, vilket gör kommunen till Sveriges tätortstätaste kommun tillsammans med Sundsvalls kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
# | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Kristianstad | 33 083 |
2 | Åhus | 8 984 |
3 | Tollarp | 3 170 |
4 | Hammar | 1 971 |
5 | Fjälkinge | 1 639 |
6 | Önnestad | 1 366 |
7 | Degeberga | 1 305 |
8 | Norra Åsum | 1 248 |
9 | Färlöv | 976 |
10 | Gärds Köpinge | 936 |
10 | Viby | 936 |
12 | Everöd | 855 |
13 | Arkelstorp | 772 |
14 | Rinkaby | 700 |
15 | Vinnö | 496 |
16 | Balsby | 407 |
17 | Linderöd | 396 |
18 | Österslöv | 381 |
19 | Hammarslund | 346 |
20 | Yngsjö | 341 |
21 | Bäckaskog | 308 |
22 | Östra Sönnarslöv | 291 |
23 | Ovesholm | 283 |
24 | Huaröd | 274 |
25 | Torsebro | 262 |
26 | Vittskövle | 230 |
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810-2008 |
||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1810 | 31 571 | |||
1850 | 48 195 | |||
1900 | 56 017 | |||
1950 | 64 620 | |||
1980 | 68 886 | |||
1990 | 71 750 | |||
2000 | 73 786 | |||
2008 | 77 977 | |||
Källa: Kristianstad kommun - Befolkningsförändringar sedan 1980, Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. |
Politik
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de senaste valen till kommunfullmäktige i Kristianstad kommun.
Kristianstads kommun hade i detta val totalt 50 fullmäktigemandat.
Valår | m | c | fp | s | Grafisk presentation | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1966 | 8 | 7 | 11 | 24 |
|
Kristianstads kommun hade i detta val totalt 61 fullmäktigemandat.
Valår | m | c | fp | s | Grafisk presentation | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 8 | 11 | 11 | 31 |
|
Kristianstads kommun hade i de här valen totalt 71 fullmäktigemandat.
Valår | m | c | kd | fp | sd | nyd | åhp | kf | mp | s | v | Grafisk presentation |
|
Styrande | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1973 | 10 | 19 | 7 | 34 | 1 |
|
||||||||||||||||||
1976 | 11 | 17 | 10 | 32 | 1 |
|
||||||||||||||||||
1979 | 15 | 13 | 10 | 32 | 1 |
|
||||||||||||||||||
1982 | 17 | 12 | 6 | 35 | 1 |
|
||||||||||||||||||
1985 | 16 | 11 | 10 | 33 | 1 |
|
||||||||||||||||||
1988 | 13 | 10 | 9 | 4 | 34 | 1 |
|
|||||||||||||||||
1991 | 19 | 8 | 3 | 8 | 4 | 29 |
|
|||||||||||||||||
1994 | 14 | 6 | 2 | 5 | 2 | 1 | 3 | 36 | 2 |
|
77,60 | |||||||||||||
1998 | 15 | 4 | 6 | 6 | 2 | 4 | 3 | 26 | 5 |
|
77,99 | |||||||||||||
2002 | 12 | 4 | 6 | 11 | 1 | 4 | 1 | 28 | 4 |
|
77,63 | s, kd, mp | ||||||||||||
2006 | 14 | 5 | 3 | 11 | 3 | 2 | 4 | 3 | 25 | 1 |
|
79,49 | m, c, fp, åhp, kf |
sd=Sverigedemokraterna, åhp=Åhuspartiet, kf=Kristianstadsbygdens Framtid
Källa: Valmyndigheten
Församlingar
- Araslövs församling (bildad av Färslöv, Norra Strö och Önnestads församling år 2003)
- Bäckaskogs församling (bildad av Trolle-Ljungby, Ivö och Kiaby församling år 2002)
- Degeberga församling
- Everödsbygdens församling (bildad av Östra Sönnarslövs, Everöds och Lyngsjö församling år 2000)
- Fjälkinge-Nymö församling (bildad av Fjälkinge och Nymö församling år 2006)
- Gustav Adolf-Rinkaby församling (bildad av Gustav Adolfs och Rinkaby församling år 2002)
- Huaröds församling
- Hörröds församling
- Kristianstads Heliga Trefaldighets församling
- Köpinge församling
- Linderöds församling
- Maglehems församling
- Norra Åsums församling
- Nosaby församling (sedan år 2006 med Fjälkestads och Österslövs församling)
- Oppmanna församling
- Träne-Djurröds församling
- Vittskövle församling
- Vånga församling
- Vä-Skepparslövs församling (bildad av Vä och Skepparslövs församling år 2002)
- Västra och Östra Vrams församling (bildad av Västra Vrams och Östra Vrams församling 2006)
- Åhus församling
- Äsphults församling
Kyrkor
Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:
- Degeberga kyrka
- Djurröds kyrka
- Everöds kyrka
- Fjälkestad, Råbelövs slottskyrka
- Fjälkestads kyrka
- Fjälkinge kyrka
- Färlöv, Araslövs kyrka
- Färlövs kyrka
- Gustav Adolfs kyrka, Viby
- Huaröds kyrka
- Huaröds kyrkoruin
- Hörröds kyrka
- Hörröds ödekyrka (mariakapellet)
- Ivö kyrka
- Kiaby kyrka
- Kiaby, Bäckaskogs slottskapell
- Kristianstad, Heliga Korsets kapell
- Kristianstad, Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad
- Kristianstad, Näsby kyrka, Kristianstads kommun
- Kristianstad, Rödaleds kapell
- Kristianstad, Sankt Lukas kapell
- Kristianstad, Österängs kyrka
- Köpinge kyrka
- Linderöds kyrka
- Lyngsjö kyrka
- Maglehems kyrka
- Norra Strö kyrka
- Norra Åsum, Vilans kyrka
- Norra Åsums kyrka
- Nosaby kyrka
- Nymö kyrka
- Oppmanna kyrka
- Oppmanna, Perstorps kapell
- Rinkaby kyrka
- Skepparslövs kyrka
- Trolle-Ljungby kyrka
- Träne kyrka
- Vittskövle kyrka
- Vånga gravkapell
- Vånga kyrka
- Vä kyrka (Sankta Maria kyrka)
- Vä, Sankta Gertruds kapellruin
- Vä, Tings-Nöbbelövs kyrkoruin
- Västra Vrams kyrka
- Åhus, begravningskapellet
- Åhus, Elleköpinge kyrkplats
- Åhus, Sankta Maria kyrka, Åhus (Åhus kyrka)
- Åhus, Yngsjö kapell
- Äsphults kyrka
- Önnestads kyrka
- Österslövs kyrka
- Östra Sönnarslövs kyrka
- Östra Vrams kyrka
Vänorter
Övrigt
Kristianstads kommun tillhör Öresundsregionen.
Källor
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
- Kristianstads kommun
- Högskolan Kristianstad
- Wikimedia Commons har media som rör Kristianstads kommun
|