Eslövs kommun
Från Rilpedia
Eslövs kommun | |
Eslövs kommunvapen |
|
Län | Skåne län |
Landskap | Skåne |
Domsaga | Lunds domsaga |
Centralort | Eslöv |
Folkmängd • Totalt |
80:e av 290 31 123 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
208:e av 290 426,51 km² 421,66 km² 4,85 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
73:e av 290 73,8 invånare/km² |
Kommunkod | 1285 |
Webbplats | www.eslov.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Eslövs kommun är en kommun i Skåne län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Eslöv är centralort i kommunen. Sånglärkan är Eslövs kommunfågel.
Innehåll |
Administrativ historik
Dagens kommun har i flera steg bildats av de tjugo socknar i området som, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft år 1863, inrättades som landskommuner.
År 1875 bröts en del av Västra Sallerups kommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 1894 ett municipalsamhälle med namnet Västra Sallerup. År 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades. Dessa var Löberöd i Hammarlunda och Högseröds kommuner år 1899 samt Marieholm i Reslövs kommun år 1915.
Kommunreformen 1952
Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner:
- Bosarp av de fyra tidigare kommunerna Bosarp, Stehag, Trollenäs och Västra Strö.
- Harrie av de sex tidigare kommunerna Lilla Harrie, Remmarlöv, Stora Harrie, Virke, Västra Sallerup och Örtofta.
- Löberöd av de tre tidigare kommunerna Hammarlunda, Harlösa och Högseröd. I kommunen fanns det 1899 inrättade och 1954 upplösta municipalsamhället Löberöd, vilket gav kommunen dess namn.
- Marieholm av de tre tidigare kommunerna Reslöv, Torrlösa och Östra Karaby. I kommunen fanns det 1915 inrättade och 1960 upplösta municipalsamhället Marieholm, vilket gav kommunen dess namn.
- Röstånga av de fyra tidigare kommunerna Ask, Billinge, Konga och Röstånga. I kommunen fanns det 1935 inrättade och 1966 upplösta municipalsamhället Röstånga, vilket gav kommunen dess namn.
- Skarhult av de sex tidigare kommunerna Borlunda, Gårdstånga, Holmby, Skarhult, Skeglinge och Östra Strö.
- Snogeröd av de tre tidigare kommunerna Bosjökloster, Gudmuntorp, Hurva och Snogeröd.
Kommunreformen 1971
Sammanläggningarna inom kommunblocket inför nästa kommunreform skedde dels 1967 då Bosarp inkorporerades med Eslöv, dels 1969, då Harrie och Röstånga och Snogeröd upplöstes och delar av dem slogs samman med Eslöv. Slutligen färdigbildades Eslövs kommun 1971 då dittillsvarande Eslövs stad lades samman med Löberöd, Skarhult och del av Marieholm.
Socknar inom Eslövs kommun
Befolkningssiffror
Befolkningsutvecklingen i Eslövs kommmun | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1950 | 23 249 | |||
1955 | 23 203 | |||
1960 | 23 038 | |||
1965 | 24 138 | |||
1970 | 26 205 | |||
1975 | 26 288 | |||
1980 | 26 829 | |||
1985 | 26 340 | |||
1990 | 27 780 | |||
1995 | 28 543 | |||
2000 | 28 487 | |||
2005 | 30 087 | |||
Källa: Folkmängden 2005 Källa: Folkmängden 1950-2000. |
År | Antal invånare |
1875 | 1 240[2]. |
1890 | 1 428[2]. |
1911 | 5 396[2]. |
1916 | 6 020[2]. |
1921 | 5 964[2]. |
1926 | 6 163[2]. |
1931 | 6 035[2]. |
1936 | 5 971[2]. |
1941 | 6 392[2]. |
1946 | 6 720[2]. |
t.o.m. 1874 Eslövs by
1875-1910 Eslövs köping
1911-1970 Eslövs stad
fr.o.m. 1971 Eslövs kommun
Kommunorganisation
Eslövs kommun är uppdelad i åtta förvaltningar;
- Arbete och försörjning
- Barn och familj
- Gymnasie- och vuxenutbildning
- Kommunledningskontoret
- Kultur och fritid
- Miljö och samhällsbyggnad
- Service och teknik
- Vård och omsorg
Kommunalråd
- Harald Billing, 1964-1967. 1 januari 1964 blev Harald Billing Eslövs förste heltidsengagerade drätselkammarordförande (drätselkammaren var föregångaren till dagens kommunstyrelse). År 1965 ändrades titeln till kommunalråd.
- Ture Pettersson (s), 1968-1973, varav varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre
- Malte Jeppsson (c), 1974-1982
- Kjell Jansson (s), 1983-1985
- Bertil Jönsson (c), 1986-1994
- Gunnar Nilsson (s), 1994-2002
- Cecilia Lind (s), 2002-
Kommunvapnet
Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.
Ovanligt är att gammalstavningen från vapnets fastställelse år 1911 fortfarade användes när vapnet registrerades i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är också att en murkrona omtalas i blasoneringen. Den är dock inte med på den exempelbild som finns registrerad i PRV.
Vänorter
Orter i Eslövs kommun
I Eslövs kommun finns tolv tätorter och tio småorter.
Tätorter
I tabellen nedan presenteras de 12 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[3]. Centralorten är i fet stil.
# | Tätort | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 |
---|---|---|---|---|---|
1 | Eslöv | 14 976 | 15 399 | 15 521 | 16 551 |
2 | Marieholm | 1 498 | 1 485 | 1 448 | 1 578 |
3 | Stehag | 737 | 958 | 993 | 1 129 |
4 | Löberöd | 927 | 1 008 | 975 | 1 097 |
5 | Flyinge | 817 | 832 | 839 | 979 |
6 | Harlösa | 715 | 733 | 708 | 742 |
7 | Billinge | 414 | 396 | 424 | 444 |
8 | Kungshult | 378 | 414 | 378 | 367 |
9 | Gårdstånga | 323 | 337 | 338 | 339 |
10 | Hurva | 322 | 344 | 317 | 332 |
11 | Stockamöllan | 311 | 297 | 281 | 301 |
12 | Väggarp | 215 | 225 | 212 | 213 |
I siffrorna ovan ingår folkmängden även i den mindre del av tätorten Löberöd som ligger i Höörs kommun.
Småorter
I tabellen nedan presenteras de tio småorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[4].
# | Småort | 1995 | 2000 | 2005 |
---|---|---|---|---|
1 | Örtofta | 153 | 192 | 196 |
2 | Toftaholm, södra delen | 91 | 93 | 95 |
3 | Östra Asmundtorp | 84 | 87 | 89 |
4 | Hammarlunda | 69 | 65 | 79 |
5 | Stabbarp | .. | 69 | 71 |
6 | Gullarp | 61 | 55 | 64 |
7 | Västra Strö | 53 | 59 | 62 |
8 | Kungabacken | 60 | 60 | 52 |
9 | Holmby | 65 | 55 | 54 |
10 | Vittskövle | .. | 57 | .. |
Övriga orter
Några mindre orter i bokstavsordning.
|
Församlingar
Kyrkor, tempel och kapell i Eslövs kommun
Slott
Natur
Inom Eslövs kommun finns fyra naturreservat:
Abullahagen
Abullahagen är ett naturreservat som ligger i sydöstra delen av Eslöv. 1994 blev Abullahagen naturreservat som består av ca 35 hektar betesmark och ca 3 hektar vatten. I Abullahagen finns det flera fornlämningar. Ett av dessa fornlämningar är ett gravfält ifrån järnåldern (500 f. kr. – 1050 e.kr.).
Billingemölla
Billingemölla ligger i Rönneås dalgång ca 2 km nordöst om Billinge och ca 2 mil norr om Eslöv. 1994 blev Billingemölla naturreservat. Det blev naturreservat för att genom en fri utveckling få en lövskog med en naturskogsliknande karaktär. Strukturen i området gör att fåglar och djur blir lockande, och det förekommer arter som är mindre vanliga, exempelvis hackspett. Sedan år 1848 har det legat en vattenmölla vid ån. År 1911 startade en dansk fabrikör en tråddragningsfabrik, men år 1957 beslutades att fabriken skulle rivas och idag finns endast grundmurar som bevisar var byggnaderna legat.
Bosarps jär
Bosarps jär ligger ca 5 km norr om Eslöv, längs vägen mot Hasslebro – Höör. 1963 blev Bosarps jär naturreservat och är ca 24 hektar stort. Bosarps järs form är en ryggformad isälvsavlagring, skapad av inlandsisens smältvattensströmmar. Det är på rullstensåsen som Bosarps jär ligger. Stor del av åsen är idag täkt av ädellövskog. Bokskog finns också i stor del. Hagmarker finns i de centrala och västra delarna, grova ekar och bokar finns, även andra träd finns som exempelvis björk, lind och lönn. Det finns en rastplats vid vägen Hemmingsberga. Från rastplatsen kan man gå upp på åsen via en trappa.
Eslövs allmänning
Eslövs allmänning ligger centralt i Eslövs tätort. Förr var det bara gräsmark och endast ett par träd och buskar. I dag är området dominerat av ädellövskog. 1919 blev de södra delarna naturreservat. Det är idag ett av de äldsta naturreservaten i Sverige. Det blev naturreservat för områdets höga geologiska värden. I den norra delen ligger Eslövs vattentorn, det är även parkmark. Hundramannastenen ligger även i området. Stenen hålls fritt från växtligheten. Idag är skogen dominerad av träd, bland annat av ek, ask och alm. Hela området används idag för promenader och ett utflyktsmål för skolorna. Genom Eslövs allmänning leder en del av ”Hälsans stig” igenom.
Politik
Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet 1998, valet 2002 och valet 2006.
Valår | M | C | FP | KD | S | V | MP | SD | ESL | NYD | KV | Grafisk presentation | Röstande | Styre | ||||||||
1970 | 5 | 15 | 6 | 23 |
|
|||||||||||||||||
1973 | 6 | 17 | 3 | 23 |
|
|||||||||||||||||
1976 | 6 | 16 | 4 | 22 | 1 |
|
||||||||||||||||
1979 | 8 | 12 | 4 | 21 | 2 | 2 |
|
|||||||||||||||
1982 | 10 | 11 | 2 | 23 | 2 | 1 |
|
|||||||||||||||
1985 | 10 | 10 | 4 | 23 | 1 | 1 |
|
|||||||||||||||
1988 | 8 | 10 | 3 | 25 | 1 | 2 |
|
|||||||||||||||
1991 | 11 | 11 | 3 | 2 | 20 | 1 | 1 |
|
||||||||||||||
1994 | 8 | 8 | 2 | 26 | 2 | 2 | 1 |
|
75,90% | |||||||||||||
1998 | 9 | 8 | 2 | 2 | 21 | 3 | 2 | 2 |
|
75,23% | ||||||||||||
2002 | 7 | 8 | 5 | 2 | 22 | 1 | 2 | 2 |
|
74,09% | s, v, mp | |||||||||||
2006 | 8 | 8 | 3 | 1 | 20 | 2 | 1 | 6 |
|
75,73% | s, v, mp |
M=Moderata Samlingspartiet, C=Centerpartiet, FP=Folkpartiet Liberalerna, KD=Kristdemokraterna, S=Arbetarpartiet Socialdemokraterna, V=Vänsterpartiet, MP=Miljöpartiet de Gröna, SD=Sverigedemokraterna, ESL=Eslövspartiet, NYD=Ny Demokrati, KV=Kommunens väl.
Källa: Valmyndigheten, SCB, SKL - Sveriges kommuner och landsting.
Kommunalråd mandatperioden 2007-2010: Cecilia Lind (s) och oppositionsråd Mikael Kourtzman (m)
Valet 2006
Nedan visas hur det gick för de 8 partierna i Eslövs kommun, fet text är de partier som regerar i kommunen.
M | C | Fp | Kd | S | V | Mp | SD | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Procent | 16,48% | 14,66% | 6,72% | 2,79% | 39,97% | 3,63% | 2,42% | 12,04% |
+/- | +3,12% | -2,37% | -2,36% | -1,03% | -3,47% | -0,83% | -0,21% | +8,08% |
Mandat | 8 | 8 | 3 | 1 | 20 | 2 | 1 | 6 |
+/- | -1 | ±0 | -2 | -1 | -2 | ±0 | ±0 | +4 |
Skattesatsen
Nedan visas skattesatsen i Eslövs kommun (2006, 2007, 2008 & 2009)
Skattesatsen till Svenska Kyrkan gäller bara för Eslöv Tätort. Mer omfattande tabell för olika församlingar i Kommunen behövs!
År | Skatt till Eslövs kommun | Skatt till Skåne län | Avgift till Svenska Kyrkan | Begravningsavgift | Skattesats inkl. kyrkoavgift | Skattesats exkl. kyrkoavgift |
---|---|---|---|---|---|---|
2009 | 19.74 kr | 10.39 kr | 0.94 kr | 0.32 kr | 31.39 kr | 30.45 kr |
2008 | 19.74 kr | 10.39 kr | 0.94 kr | 0.32 kr | 31.39 kr | 30.45 kr |
2007 | 19.74 kr | 10.39 kr | 0.94 kr | 0.34 kr | 31.41 kr | 30.47 kr |
2006 | 19.74 kr | 10.39 kr | 0.94 kr | 0.34 kr | 31.41 kr | 30.47 kr |
Källa: Skatteverket
Källor
Externa länkar
- Officiell hemsida
- Wikimedia Commons har media som rör Eslövs kommun
Referenser
Noter
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109
- ↑ SCB-folkmängden per tätort vart femte år
- ↑ SCB-folkmängden per småort vart femte år
Källor
Arvastson, Allan, Johannesson, Gösta och Sallius Joel. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare
|