Simrishamns kommun
Från Rilpedia
| Simrishamns kommun | |
 Simrishamns kommunvapen |
|
| Län | Skåne län |
| Landskap | Skåne |
| Domsaga | Ystads domsaga |
| Centralort | Simrishamn |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
123:e av 290 19 418 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
216:e av 290 394,89 km² 394,20 km² 0,69 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
91:a av 290 49,3 invånare/km² |
| Kommunkod | 1291 |
| Webbplats | www.simrishamn.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | |
|---|---|
Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, på Österlen.
Kommunen gränsar till Tomelilla kommun, Ystads kommun och Kristianstads kommun. Kommunen har en längd av 45 km och bredd 15 km. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker.
Diskussioner förs om en sammanslagning av Tomelilla kommun, Simrishamns kommun och Ystads kommun. Ett framtida kommunnamn kallat 'Österlens kommun' har förts på tal. (källa: Sydnytt)
Innehåll |
Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades i de nitton socknarna i området varsin landskommun. Därtill kom staden Simrishamn. I samband med att tätorter växte upp i kommunerna inrättades ett antal municipalsamhällen: Baskemölla (i Gladsax 1889-1951), Borrby (i Borrby 1934-1957), Brantevik i Simris och Östra Nöbbelöv 1894-1951), Kivik (i Vitaby och Södra Mellby 1886-1957), Skillinge (i Östra Hoby 1889-1963), Vitemölla (i Vitaby 1886-1957). Sex år före den riksomfattande kommunreformen 1952 lades Nöbbelöv och Simris samman till Simris-Nöbbelövs landskommun.
Vid 1952 år kommunreform gick den relativt nybildade Simris-Nöbbelöv jämte Gladsax och Jörresta upp i Simrishamns stad. Dessutom bildades storkommunerna Borrby (av 2 kommuner), Brösarp (av 5 kommuner), Hammenhög (av 4 kommuner), Kivik (av 4 kommuner) och Tommarp (av 4 kommuner).
Kommunbildningen inom Simrishamns kommunblock skedde stegvis. År 1969 förenades Borrby, Brösarp (delning, varvid fyra församlingar gick till Tomelilla kommun), Hammenhög (delning, varvid en församling gick till Tomelilla kommun) och Tommarp med Simrishamns stad. Den så utvidgade staden ombildades år 1971 till Simrishamns kommun, vilken färdigbildades 1974, då Kiviks kommun tillfördes.
Kommunvapnet
Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.
Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1979. Även Tommarp hade ett vapen, från 1963.
Orter
Tätorter
Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
| # | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Simrishamn | 6 546 |
| 2 | Kivik | 1 013 |
| 3 | Skillinge | 1005 |
| 4 | Gärsnäs | 955 |
| 5 | Borrby | 947 |
| 6 | Hammenhög | 908 |
| 7 | Sankt Olof | 640 |
| 8 | Brantevik | 451 |
| 9 | Östra Tommarp | 279 |
| 10 | Vik | 264 |
| 11 | Vitaby | 255 |
| 12 | Baskemölla | 238 |
| 13 | Simris | 235 |
Småorter
Det finns 14 småorter i Simrishamns kommun.
I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.
| # | Småort | Befolkning |
|---|---|---|
| 14 | Östra Vemmerlöv | 194 |
| 15 | Gröstorp | 190 |
| 16 | Järrestad | 170 |
| 17 | Gladsax | 128 |
| 18 | Ravlunda | 111 |
| 19 | Sandby | 105 |
| 20 | Vitemölla | 100 |
| 21 | Södra Mellby | 92 |
| 22 | Örnahusen | 87 |
| 23 | Gyllebo | 69 |
| 24 | Vallby | 67 |
| 25 | Skräddarödby | 58 |
| 26 | Östra Hoby | 55 |
| 27 | Raskarum + Ljunglyckorna* | 54 |
* Räknas samman i statistiken
Övriga byar
Utan egen artikel
- Bjärsjö är en by med ett 10-tal hushåll, 3 km väster om Simrishamn. Tidigare (1867-1922) fanns bryggeriverksamhet, Bjersjö Bryggeri Aktiebolag, vars byggnad "Mältan" eldhärjades och revs 1973.
- Blästorp, liten by mellan Borrby och Hammenhög med mycket lantbruk.
Med egen artikel
- Gislöv
- Gislövshammar
- Glimminge
- Grevlunda
- Hjälmaröd
- Knäbäck
- Knäbäckshusen
- Komstad
- Långaryd
- Mälarhusen
- Rörum
- Simrislund
- Skepparp
- Stenaberga
- Stiby
- Tobisborg
- Tåghusa
- Vitaby kyrkby
- Örnaberga
- Östra Nöbbelöv
Församlingar
- Borrby-Östra Hoby församling – bildad 2000 genom sammanslagning av Borrby församling och Östra Hoby församling.
- Hammenhögs församling – 2002 uppgick församlingarna Hannas, Vallby och Östra Herrestad i Hammenhögs församling.
- Kiviks församling – bildad 2002 genom sammanslagning av församlingarna Ravlunda, Södra Mellby och Vitaby.
- Rörums församling
- S:t Olofs församling
- Simrishamns församling – 2006 uppgick församlingarna Gladsax, Järrestad, Simris och Östra Nöbbelöv i Simrishamns församling.
- Stiby församling – 2003 uppgick uppgick församlingarna Bolshög, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv i Stiby församling.
Kyrkor
- Baskemölla kapell, fiskekapell, invigt 1927.
- Bolshögs kyrka, byggd vid 1100-talets mitt, utbyggd 1869.
- Sankta Maria kyrka, Borrby, byggd 1838-1841 efter Jacob Wilhelm Gerss ritningar, ytterligare utsmyckad senare under 1800-talet. Tidigmedeltida dopfunt.
- Gladsax kyrka, byggd på 1100-talet, valv och torn tillkom på 1400-talet, ombygg 1957, tornet ombyggt 1883 efter Carl Möllers ritningar. Kalkmålningar från 1400-talet.
- Hammenhögs kyrka, ursprungligen medeltida, men till stor del ett nybygge av Carl Georg Brunius 1849. Dopfunt från 1100-talet.
- Hannas kyrka
- Järrestads kyrka
- Kiviks kapell
- Knäbäckskapellet
- Ravlunda kyrka
- Rörums kyrka
- Sankt Clemens kapell
- Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn
- Sankt Olofs kyrka, Österlen, populär vallfartskyrka. Byggd under tidig medeltid, utbyggd på 1400-talet, restaurerad av Helgo Zettervall på 1870-talet.
- Simris kyrka
- Skillinge kapell
- Stiby kyrka
- Södra Mellby kyrka
- Vallby kyrka
- Vitaby kyrka
- Östra Herrestads kyrka
- Östra Hoby kyrka
- Östra Nöbbelövs kyrka
- Östra Tommarps kyrka, i huvudsak byggd 1857, torn från 1888.
- Östra Vemmerlövs kyrka
Historia
Under medeltiden var Östra Tommarp (Tumathorp) 8 km väster om Simrishamn, huvudort i trakten, med egen myntutgivning och ett större kloster. På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden. Staden utvecklades till ett religiöst centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling. Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand 1304. En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var Hansan, som lokaliserade sig i Simrishamn. När Tumathorp förlorade stadsprivilegiet år 1537 motade bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll. Under 1600 talet övergick Simrishamn till att bli huvudort i trakten.
Övrigt
Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än 1/3 av den svenska produktionen. Största privata arbestgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bl.a bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs möbler (60). Turismen beräknades 2004, sysselsätta ca 500 årsarbetare.
I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Högsta punkt i kommunen är Stenshuvuds nationalpark (97 m.ö.h.), 16 km norr om Simrishamn. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.
Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Simrishamns kommun
Källor
|
|||||||||||||||||||
|
|||||||||||
