Lunds kommun

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Sularp)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 55°41′N 13°20′O / 55.683, 13.333

Lunds kommun
Lunds kommunvapen
Lunds kommunvapen
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Lunds domsaga
Centralort Lund
Lunds kommun i Skåne län
Folkmängd
 • Totalt
12:e av 290
107 351 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
201:a av 290
442,87 km²
430,27 km²
12,60 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
26:e av 290
249,4 invånare/km²
Kommunkod 1281
Webbplats www.lund.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Lunds kommun är en kommun i Skåne län och ligger i sydvästra Skåne. Kommunen ingår också i Stormalmö.

Lunds kommun tillhör Öresundsregionen och gränsar till Eslövs kommun, Kävlinge kommun, Lomma kommun, Skurups kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun och Sjöbo kommun.

Innehåll

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bestod området för dagens kommun av Lunds stad och 21 socknar. Den första förändringen skedde 1914, då den tidigare kommunen Sankt Peders kloster inkorporerades med staden. I Veberöds kommun inrättades 1919 ett municipalsamhälle med samma namn och 1941 ett i Dalby, också det med samma namn. År 1944 utökades Lunds stad med Lunds landskommun (det förekom tidigare att två kommuner av olika status kunde ha samma namn).

Kommunreformen 1952 innebar att ytterligare en kommun, nämligen Stora Råby, förenades med Lunds stad. Dessutom bildades storkommunerna Dalby (av 3 tidigare kommuner), Genarp (av 3 tidigare kommuner), Södra Sandby (av 3 tidigare kommuner), Torn (av 6 tidigare kommuner) och Veberöd (av 3 tidigare kommuner). Dalby municipalsamhälle upphörde 1954 och Veberöds 1957).

År 1967 lades Torn samman med staden, som när en enhetlig kommuntyp infördes 1971 blev Lunds kommun. År 1974 fördes även Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd till Lunds kommun.

Kommunens struktur

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Staden har inte varit befäst, men murar användes ändå ofta i städers sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds vänorter:

Tätorter

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Lund 76 188
2 Södra Sandby 5 941
3 Dalby 5 517
4 Veberöd 3 717
5 Genarp 2 647
6 Idala 739
7 Stångby 677
8 Torna Hällestad 572
9 Revingeby 538

Övriga orter

Några mindre orter i bokstavsordning.

Geografi

Inom kommunens gränser finns det hårdexploaterad jordbruksmark - stora åkerarealer med monokulturer på Lundaslätten - och stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Utbildning

Universitet

I kommunen ligger Lunds universitet.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 11 ytterligare gymnasieskolor: Humanus gymnasium, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Carl Adolph Agardgymnasiet, Consensum Vård- och Hälsogymnasium, Hvilan Utbildning, IT-Mediagymnasiet, Lars-Erik Larssongymnasiet, Ljud- och bildskolan (LBS), Lunds Dans- och Musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI-gymnasiet, Rudolf Steinerskolan, Turismgymnasiet och UVS Gymnasium.[2]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Kyrkligt

Församlingar

Sedan år 2006 består Lund av dessa församlingar:

Kyrkor

Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:

Lunds Allhelgonakyrka från söder.jpg
Dalby heligkorskyrka på avstånd 1, beskuren.jpg
Lunds domkyrka, 2004g.jpg
Genarps kyrka från sidan.jpg
Igelösa kyrka, exteriör 2.jpg
Odarslövs kyrka, exteriör.jpg
Stora Råby kyrka, exteriör 4.jpg

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lunds Kommun
År Invånare
1968
  
64 790
1975
  
76 284
1980
  
78 487
1990
  
87 681
2000
  
98 948
2005
  
102 257
2008
  
107 371
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.


Politik

Lund är ett starkt fäste för Folkpartiet och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket. Sedan valet 2006 bildar moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Mandatperioden 2002-2006 styrdes kommunen av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Lunds kommunfullmäktige har haft följande sammansättning 1994-2006 (tabellen listar mandatfördelning med andel röster i kommunvalet inom parentes).

Val v s mp c fp kd m sd kps demv övr
2006 4 (6,4%) 18 (26,8%) 6 (9,4%) 5 (6,6%) 10 (15,5%) 2 (3,4%) 17 (26,1%) 2 (3,1%) 1 (1,9%) 0 (0,9%)
2002 7 (9,7%) 21 (31,7%) 6 (8,1%) 3 (4,9%) 12 (19,4%) 3 (4,4%) 13 (18,7%) 0 (1,5%) 0 (1,7%)
1998 6 (9,7%) 17 (26,0%) 6 (7,6%) 3 (4,6%) 8 (11,3%) 4 (5,7%) 20 (29,8%) 1 (2,1%) 0 (3,3%)
1994 7 (7,3%) 21 (31,8%) 6 (9,8%) 3 (6,4%) 12 (11,6%) 3 (1,9%) 13 (28,0%) 0 (2,7%)

Vattentorn

Gamla vattentornet.
Namn Adress Ort Höjd Volym Typ Anm
Gamla vattentornet Sölvegatan Lund 34 m 550 m³ vattentorn taget ur bruk, numera observatorium
Nya vattentornet Östra Torn Lund 28 m 9 000 m³ vattentorn Invigt 1975 på stadens högsta punkt
S:t Lars vattentorn S:t Lars Lund  ?  ? vattentorn taget ur bruk
Vattentornet Norra Fäladsvägen Dalby  ?  ? vattentorn

Källor

  1. ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. Lunds kommuns webbplats (läst den 30 juli 2008)

Externa länkar


Personliga verktyg