Sveriges rikes lag

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sveriges rikes lag, Norstedts juridik, 1992
För lagrevisionen, se 1734 års lag.

Sveriges rikes lag är en årligen privatutgiven svensk lagbok. Den innehåller ett urval av lagar och andra författningar i Svensk författningssamling som bedöms vara av allmänt intresse. Ett pensionerat justitieråd brukar vara ansvarig utgivare och sedan 2003 års upplaga är det Torkel Gregow som har uppdraget. Boken utges av förlaget Norstedts juridik.

I sin nuvarande form har Sveriges rikes lag utgivits sedan 1861. Jacob Wilde utgav dock 1736 en lagbok med samma titel.

Innehåll

Disposition

Lagboken Sveriges rikes lag är uppdelad på ett sätt som ansluter till den som fanns i den första utgåvan av 1734 års lag. Efter grundlagarna kommer Olaus Petris domarregler från 1500-talet, som saknar juridisk betydelse men ändå är medtagna enligt en tradition som sträcker sig tillbaks till medeltiden. Därefter följer de lagar som kallas för balkar. Inuti balkarna är ofta mindre omfattande lagar insprängda om de har någon anknytning till balken, exempelvis är avtalslagen och andra förmögenhetsrättsliga lagar införda under handelsbalken. Övriga viktigare lagar återfinns i kronologisk ordning i en avslutande del som kallas "Bihang".

Status

Även om Sveriges rikes lag är en privat lagsammanställning har den fått en slags kvasiofficiell ställning, eftersom den har utgivits löpande i så många år och åtminstone tills nyligen har varit den helt dominerande lagboken. Ofta är det därför denna lagtextsamling som avses, vid vardaglig användning av uttrycket "lagboken". Det har också lett till att begreppet "Sveriges rikes lag" för många, felaktigt, har blivit synonymt med Svensk författningssamling och all gällande svensk rätt. I boken Sveriges rikes lag återfinns endast en bråkdel av all gällande rätt. Även uttryck som "avtalslagen är införd under handelsbalken" är vanliga, även om detta inte har någon officiell status utan syftar på den ordningsföljd som valts i boken Sveriges rikes lag.

Modern informationsteknologi innebär att alla lagar och andra författningar numera är tillgängliga i elektronisk form. Det har möjligtgjort för flera privata aktörer att ge ut egna lagböcker; de mest välkända är Svensk lag, Sveriges Lagar och Karnov. Det har också uppstått konkurrens från mera specialiserade författningssamlingar som Skattelagstiftning som har ökat på bekostnad av den mera allmänna Sveriges rikes lag.

Utgivare

Utgivare av lagboken har varit:[1][2][3]

  1. 1841: Joh. Gabr. Carlén
  2. 1849-1858: J. A. Thurgren och H. I. Arwidsson (totalt 4 upplagor)
  3. 1861-1882 Hugo Ivar Arwidsson (totalt 8 upplagor)
  4. 1884-1907 Reinhold Skarin (21 upplagor)
  5. 1908-1926 Hjalmar Westring
  6. 1927-1948 Sigfrid Skarstedt
  7. 1949-1955 Axel Afzelius
  8. 1956-1973 C.G. Hellqvist
  9. 1974-1990 Torkel Nordström
  10. 1991-2003 Olle Höglund
  11. 2004- Torkel Gregow

Innehållsförteckning

Andra författningssamlingar

Exempel på specialiserade författningsamlingar

Alla exempel ovan inkl. Sveriges rikes lag är exempel på böcker som hämtar sitt innehåll från SFS(Svensk författningssamling). Det är SFS som är den officiella utgåvan av lagar och förordningar, inte privatutgivna böcker. SFS utkommer som regel varje vecka.

Externa länkar

Referenser

  1. Minnesskrift ägnad 1734 års lag, Stockholm 1934, volym 1, sidorna 503-504.
  2. Ulf Bernitz, Lars Heuman, Madeleine Löfmarck, Hans Ragnemalm, Peter Seipel, Anders Victorin och Hans-Heinrich Vogel, Finna rätt, tredje upplagan, Stockholm 1991, sidan 7.
  3. Sveriges Rikes lag, Förord, 2004 års upplaga.
Personliga verktyg
På andra språk