1734 års lag
Från Rilpedia
1734 års lag är i både Sverige och Finland den nu gällande lagen i den bemärkelsen att det är den senaste fullständiga lagrevisionen. Endast mycket begränsade delar av lagen är dock fortfarande gällande rätt.
Efter att 1734 års lag antagits av Riksdagen stadfästes den av konungen 23 januari 1736 varefter den trädde i kraft den 1 september 1736. Den ersatte då de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen. Det var slutresultatet av ett omfattande juridiskt reformarbete som inletts under stormaktstiden och sedan fördröjts kraftigt bland annat på grund av det Stora nordiska kriget. De sex årens försening mellan riksdagarna 1728 och 1734 berodde dock på att tvist uppkommit huruvida präster skulle få jaga på söndagar, vilket adeln motsatte sig.
I 1734 års lag bevarades det medeltida begreppet balk som benämning på ett större avsnitt i lagen. Det fanns nio balkar: Giftermålsbalken, Ärvdabalken, Jordabalken, Byggningabalken, Handelsbalken, Missgärningsbalken, Straffbalken, Utsökningsbalken samt Rättegångsbalken. En av dem som låg bakom stora delar av lagen var Gustaf Cronhielm.
Begränsade delar av Handelsbalken och Byggningabalken är fortfarande gällande rätt i både Sverige och Finland. I Finland är även 1734 års Rättegångsbalk i kraft, även om den i praktiken förändrats i grunden genom successiva justeringar (i Sverige ersattes den av en helt ny Rättegångsbalk år 1948).
Särskilt i Sverige men även i Finland har traditionen att kalla större och centrala lagar för balkar upprätthållits. Detta har ingen strikt juridisk betydelse men markerar att dessa lagar, även om de inte är grundlagar, är att betrakta som särskilt centrala. Den centrala miljölagstiftningen kallas exempelvis för Miljöbalken.
